Det är rätt och riktigt att ge nazister den uppmärksamhet som de så säkert vill ha. Vi måste redovisa det som sker.
I dag är Almedalsveckan slut. Jag har stått på scener inte bara hos Expressen, utan också hos TV4, Dagens industri, Sveriges Television och Sveriges Radio. Men också hos olika intresseorganisationer och på nyhetskanalen CNN:s och Expressen TV:s gemensamma evenemang.
Det blir intensiva dagar, och viktiga med: i Visby samlas landets ledande beslutsfattare, och bland dem lagstiftare som nu ska ta ställning till förslag om grundlagsförändringar och förutsättningarna för framtidens public service.
Som mediechef är det självklart att vara på plats på politikerveckan, och detsamma gäller nog företrädare för näringslivet, den fackliga rörelsen och många andra.
Tyvärr var inte statsministern i Visby i år. Jag tycker att det var ett felbeslut att resa runt i landet dessa dagar, det kan Stefan Löfven ju göra när som helst; det hade istället varit viktigt att fullfölja den tradition som Olof Palme initierade redan 1968.
Nu blev ju det bestående minnet från denna demokratifestival förstås nazisterna, alltså Nordiska motståndsrörelsen, och det hade varit bra om alla ordföranden för alla demokratiska riksdagspartier hade utgjort en motvikt till NMR i Visby.
## NMR hade sitt tält nere på Hamnplan och dess anhängare, ett 40-tal, strövade runt i Visbys gränder för att störa och förstöra.
Polisen upprättade flera anmälningar om misstänkta brott, NMR-aktivister avlägsnades från staden och några greps. Ett konstverk till minne av Förintelsens offer förstördes, och nazisterna försökte med skrik och oförskämdheter försvåra för utbildningsminister Gustav Fridolin att göra intervjuer och hålla tal.
När jag stod på Expressens valscen tillsammans med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, kulturutskottets ordförande Olov Lavesson, Sveriges Radios vd Cilla Benkö och Expressens kulturchef Karin Olsson gjorde NMR en manifestation framför oss med sin banderoll.
Vi är ju ”landsförrädare”, har nazisterna låtit meddela, och jag gissar att just denna konstellation på en scen provocerade rejält:
Två redaktörer på en liberal kvällstidning som grundades bland annat just för att motverka främlingsfientlighet.
En färgad miljöpartist med en pappa från Gambia.
En homosexuell moderat.
Och så en public service-chef vars far satt i nazisternas koncentrationsläger Mauthausen, innan han senare flydde till Sverige.
Så ser Sverige ut, det vet ju alla, med människor med varierande bakgrund. Men så vill inte nazisterna i NMR ha det.
## De senaste dagarna har nazister förstört våra tidningsställ, kastat Expressen i papperskorgar och skanderat att Dagens Nyheter och Expressen är deras ”fiender”.
Jag kan förstå att nazister inte uppskattar en oberoende nyhetsförmedling och en opinionsbildning med en tydligt humanistisk värdegrund. Bara för något år sedan tog polisen några nazister utanför Expressens redaktion, ett par av dem hade knivar, och bara för några dagar sedan sa en talesperson för NMR att Expressens prisbelönta reporter David Baas ”ligger pyrt till” om NMR tar över.
Trots detta fortsätter vi, förstås, att rapportera. David Baas och hans kollegor har bevakat NMR:s framfart i Visby i direktsändningar i Expressen TV och i dag intervjuar vi om Vera Oredsson, nu 89 år gammal och Sveriges kanske mest kända nazist.
Det ifrågasätts ibland om det är rätt eller fel av media att ge nazisterna denna uppmärksamhet? Jag hävdar bestämt att denna ondska ska synliggöras. Det är också Expressens själva existensvärde.
## På torsdagskvällen, dagen innan NMR fick sätta upp sitt tält, talade jag till 25-talet Expressen-medarbetare i Visby.
Jag påminde om vårt historiska uppdrag och om varför det är så viktigt. Om att en man, just innan jag skulle gå in på restaurangen, kommit fram till mig samtidigt som jag diskuterade Almedalsveckan med några socialdemokrater och omedelbart började ifrågasätta varför Expressen också granska det högerextrema nätverket ”Megafonerna”.
När jag förklarade att huvudmannen i nätverket uttryckt sig antisemitiskt och medverkat på Nordiska motståndsrörelsens sajt Nordfront, så avfärdade denne man detta som oviktigt.
Men det tycker inte jag.
Vi fortsätter att berätta.
