Meritlistan talar för sig själv.
Anja Pärson är en av de största vi har haft.
Jag minns första gången jag såg henne, i ett inslag i Lilla Sportspegeln. Efter det har det gått undan.
Anja har kört hem 19 mästerskapsmedaljer och gett oss oförglömliga minnen. Starkast för mig är bragdåket i OS, efter en brutala kraschen.
Det var idrott när den är som bäst: Mental styrka. Skicklighet i världsklass. Och en jäkla massa känslor.
Nu väljer Anja att lägga av. För mig känns det sorgligt. Även om resultatkurvan pekat kraftigt nedåt på slutet är det ändå alltid speciellt att följa Anja. Även om andra svenskor presterat bättre så har man hållit ett extra öga på just henne. Hon berör verkligen.
Många har skrikit om det här under en längre tid. De har velat ha bort Anja och jag har svårt att förstå varför.
Det verkar ha tagit på Anja också.
I en intervju med Västerbottens Folkblad sa hon för två veckor sen:
”Det verkar som att alla verkligen vill att jag ska lägga av, som att jag inte får bestämma själv. Det är som för Carolina Klüft, att hon själv vill fortsätta verkar ingen bry sig om”.
Varför vill vi bli av med våra hjältar?
Jag tänkte på det när jag såg Sanna Kallur i Vinterstudion i helgen. Folk svär över hennes också, men jag tycker det är fantastiskt att hon fortsätter att kämpa, att hon fortfarande har visionen att bli bäst i världen – trots sina enorma skadeproblem.
Jag tror inte att Sanna kommer tillbaka till den absoluta toppen, men jag älskar att följa hennes kamp.
Det var samma läge med Anja nu.
Skulle hon klara av att resa sig? Har hon det fortfarande i sig? Eller är hon verkligen slut?
Till slut säger nu kroppen ifrån.
På bara några dagar har vi förlorat två av våra största vintersportprofiler.
Helena Ekholm tackade för sig i helgen. Och hon gjorde som folk verkar tycka att man ska göra – sluta på topp. 27 år ung.
Jag respekterar hennes beslut, men tycker samtidigt att det är sjukt tråkigt.
Vi borde ta bättre hand om våra hjältar.

Foto: Nils-Petter Nilsson.

Petter Northugälskar Sverige och framför allt Falun.
Det är där han ska plantera sin kaktus.
Nu säger tränaren Trond Nystad att det är 50/50 att Northug kommer hit för världscupavslutningen i nästa vecka. Och det vore så klart fantastiskt.
Men nej, känslan är att han inte kommer.
Nystad säger att Northug fortfarande har problem när han tränar och jag tror inte att Northug kommer till Sverige för att förlora. Om han ska komma hit, då vill han vara i form. Han vill ha en bra chans att knäcka Emil Jönsson i spåren runt Slottet och slå Marcus Hellner två gånger om uppe i Falun.
Dessutom: Om han hade varit nära en bra form, då tror jag att han hade kommit till start i Holmenkollens femmil.
Något som också talar emot en start är det faktum att tävlingarna i Sverige är en minitour. Han kan inte vänta in helgen i Falun, utan måste även köra sprinten redan på onsdag.
***
Bloggen har uppdaterats dåligt under den sista veckan.
Jag gör som Northug och skyller på magproblem, även om det egentligen kan handla om något helt annat.
***
Damerna körde i dag sin tremil i Holmenkollen. Det jag tog med mig från det loppet: ”Krigar-Anna”.
Läs mer om henne och hennes insats i de klassiska skidspåren HÄR.
***
Till sist: Kevin Sandau från Kanada var 47:a i Holmenkollens femmil, men var ändå så här glad. Enligt lagkompisen Alex Harvey erbjöd han sig till och med att utföra en gratis biltvätt.

Foto: Alex Harvey.

Tre straffrundor.
Varenda missat skott kom som ett hugg i hjärtat – och Ted Armgren bara led.
Jag undrar hur han mår nu.
Och hoppas att Björn Ferry och gänget ger honom det stöd som krävs.
***
13 raka år utan någon pallplats i stafetten.
Nu skulle sviten brytas.
Staffan Eklund stod på starten och berättade att han hade en bra känsla. Äntligen skulle det gå vägen.
Eklund hade valt ett osäkert kort på den första sträckan: Ted Armgren.
Jag blev lite fascinerad av den 23-årige debutanten inför loppet. Han verkade så cool, och så pratade han precis som Björn Ferry.
Armgren förklarade att senast han körde en startsträcka var i Kalle Anka cup.
Då var han 13 år.
Och det gick ”åt skogen”.
Armgren hade till och med lovat sig själv att aldrig mer öppna en stafett – men i dag stod han ändå där.
Alla ögon var på just honom. Och då klappade han ihop totalt.
Fyra bom.
Totalt nio missade skott.
Och tre extrarundor.
Sverige var fyra minuter efter, som 28:e nation – och alla chanser till en pallplacering var så klart borta.
***
Man skulle kunna skälla på Armgren. Man skulle kunna kritisera Staffan Eklund. Men nej – det viktigaste nu är att bara stötta pojken.
Jag kan bara tänka mig vilka tankar som snurrar i hans huvud just nu. Och hur han kommer att må i kväll.
Man lider med honom.
Vi har fått se några kollapser i vinter, framför allt inom längdskidåkningen. Ida Ingemarsdotter i stafetten i Sjusjöen, Lisa Larsen uppe på höjden i Davos och Sofia Bleckur på stafetten i Nove Mesto.
Men det här var något helt annat. Det här var en sån kollaps som kan spöka för honom genom hela karriären.
– Det här är en av de värsta dagarna i mitt liv, sa Armgren efteråt.
Landslaget kommer inte att ta någon professionell hjälp för att stötta Ted Armgren.
Och jag tror inte att det behövs.
Jag har svårt att tänka mig några som är bättre i ett sånt här läge än Staffan Eklund och Björn Ferry – två harmoniska och inspirerande människor.
De kan förhoppningsvis få Armgren att resa sig ganska snabbt.

Robin Bryntesson har nästan alltid ett flin i ansiktet och nära till skratt.
Men i dag var det en nedstämd ”Brynte” jag pratade med.
Han gjorde ett väldigt fint resultat i Lathis – men tvingades sen till akut sjukvård. Diabetesen slog till, i kombination med magproblem.
Jag lider verkligen med honom.
***
Bryntesson har haft en tuff kamp hela vägen upp till världstoppen.
När han var 17 år ung kom diabetesbeskedet.
”Det var väldigt tungt eftersom jag en vecka tidigare hade vunnit min största seger i skidspåren, jag vann junior-SM i Ljusdal över 10 km i fri stil. I stället för att surfa vidare på den framgångsvågen, fick jag i stället en käftsmäll av sockersjukan”, berättar Bryntesson på sin hemsida..
”Sockersjuka? Vad är det för något? Jag hade ju sett att min pappa hade använt sprutor. Men aldrig lagt ner nån stor energi på vad diabetes egentligen handlade om”.
”In på sjukhuset. Var karriären över? Sjuksyrror och doktorer i vita rockar. Det här var inte min hemmaplan! Jag ville inte vara här”.
Läkarna sa till honom att han bara kunde motionera 30 minuter om dagen.
”Brynte” har motbevisat dem – rejält.
***
Den här smällen var rejäl, men rehabiliteringen ska vara snabb.
Landslagsläkare Magnus Dyborn förklarar att Bryntesson ska kunna vara på benen inom några få dagar.
Det var riktigt skönt att höra.
Bryntesson missar Drammen, men lär sen kunna köra i gång med träningen som vanligt igen.
***
”Brynte” har tidigare samlat in pengar för Barndiabetesfonden och håller nu på med ett skidläger för barn.
Kolla gärna in hans hemsida HÄR.

MORA. Vasaloppet blev en riktig skidfest.
Och Jörgen Brink vann – precis som jag hoppades på.
Ändå går det inte att släppa tanken: Tänk om Petter Northug hade varit med.
Det hade lyft allting ytterligare en nivå.
Jag har tidigare dissat Northugs chanser i Vasaloppet, men nu blev det ett lopp som troligen hade passat honom väldigt bra.
Kanske hade han till och med kunnat vinna.
Flera av toppåkarna tror det.
Men egentligen borde man bara släppa de där tankarna och glädjas åt Brink.
Tredje raka segern i Vasaloppet. Det är så coolt.
Jag hoppas faktiskt att han lägger av nu – det här var det perfekta slutet på hans saga.
***
Funderar lite på hur Jörgen Brink firar segern i kväll.
Har han bokat bord på stans finaste restaurang och hyrt en festlokal?
Korkar han upp en flaska skumpa och tänder en cigarr?
Nja, mer troligt är nog att han läser godnattsagor för sina barn just nu, efter en enkel pasta ihop med familjen.
***
Vibeke Skofterud är jäkligt rolig.
Redan inför Vasaloppet var hon på Pippa Middleton. Vibeke hade sett ett klipp när kändisen åkte skidor – och dömde ut hennes teknik totalt.
På dagens presskonferens fortsatte det.
– Har Pippa kommit i mål än?, sa hon med ett flin bakom podiet.
***
Skofterud berättade för mig i går att hon blev magsjuk på lägret i Italien inför Vasaloppet. Samma läger som Petter Northug tvingades lämna – med magproblem.
Vibeke hade ätit något dåligt och jag tänkte att Petter råkat ut för samma skit.
Men enligt läkaren Knut Gabrielsen är det inte så.
Jag är tveksam.
Samme Gabrielsen menar att svaren på alla prover, som det varit så mycket hysch-hysch kring, har lett till diagnosen ”magvirus”.
Det låter lite märkligt…
***
Det ramlade in lite rapporter från Lathis under dagen – och det var tydligen en blågul show.
Emil Jönsson etta, Teodor Peterson tvåa.
Det innebär att Jönsson säkrar en plats i Falun och Peterson ser ut att vinna den totala världscupen.
Grabbarna är starka nu!
Norge har det tyngre och deras sprintcoach Ulf Morten Aune är inte direkt nöjd.
– Det här var dåligt, kort och gott. Vi måste verkligen ta oss samman inför sprinten hemma i Drammen på onsdag, säger Aune.
***
Till sist: En close-up på Eldar Rönning och Johan Kjølstad i Team Trönder-Avisas fruktansvärt fula tävlingsdräkt i Vasaloppet.

MORA. Det är som en saga.
Jörgen Brink har blivit hånad genom så många år efter kollapsen i stafetten.
Det har hetat ”att göra en Brink”.
Men nu har han fått den ultimata upprättelsen.
Tre raka segrar i Vasaloppet – Sveriges mest klassiska skidlopp.
Efteråt brast han ut i gråt.
Det här var känslosamt, att få vinna i det som kan vara hans sista säsong som aktiv.
Nu ska familjen prioriteras.
***
Ett tag såg det ut att bli norsk seger.
Jörgen Aukland drog ifrån rejält, men orkade inte och hämtades upp av klungan.
De höll ihop hela vägen in mot upploppet. Det skulle bli ett spurtavgörande.
Brink var först över ödespuckeln.
Han tog skuggspåret på upploppet – och sen var det klart.
***
Jag intervjuade den tidigare dopingavstängde Sergej Sjirjajev i målområdet.
Han pratade engelska – ända tills jag frågade om avstängningen. Då förstod han inte någonting.
Jäkla konstigt.
***
Ingen kan någonsin igen göra narr av Brink för stafettkollapsen.
***
Vibeke Skofterud vann damklassen – i sitt första långlopp någonsin.
Ruggigt imponerande.
Men samtidigt undrar jag: Vad höll Susanne Nyström och Jenny Hansson på med?

MORA. En dag som denna måste man älska Vasaloppet.
Några få minus, strålande sol, perfekta skidspår – och glada människor överallt.
En riktig folkfest.
Vi sände live-tv från Expressens buss vid starten i Sälen och taggade i gång rejält inför loppet i morgon.
Tomas Pettersson och Yvette Hermundstad höll låda.
Själv satt jag några meter bredvid och bara njöt.
Inte ens ett återbud från legendaren Thomas Alsgaard kunde göra en på dåligt humör.
Pettersson lyfte fram Jörgen Brink som en tänkbar segrare i herrklassen.
Yvette trodde på Vibeke Skofterud i damklassen.
Jag bara håller med.
Framför allt håller jag en extra tumme för Brink – det är en kille som förtjänar alla framgångar.
***
Klockan 08.00 går startskottet i morgon.
Det får man inte missa.
Zappa in SVT och slå upp SportExpressen.se på datorn.
Kollega Moa Jörnmark kommer hålla i en livesändning ovanpå Expressen-bussen, bara några få meter från spåren.
Blir riktigt coolt.
***
Själv sitter jag i en stuga med Pettersson och fotograf Suvad Mrkonjic.
Vi har vår bas i Mora.
Här tar vi emot åkarna tre-fyra timmar efter start. Ryktas om rekordtider i morgon i det snabba föret.
Och vi laddar på klassiskt vis – med gulaschsoppa!

***
Lite i skuggan av Vasaloppet avgjordes skiathlon i Lahtis i dag.
Fyra norskor toppade damloppet, trots att Vibeke Skofterud inte var med. Charlotte Kalla var femma.
Johan Olsson var bästa svensk i herrloppet på en tolfeplats – trots ett våldsamt fall.
Sen lyssnade Olsson och Marcus Hellner på DEN HÄR låten uppe på hotellrummet, även om det inte riktigt var en ”good day”.
***
Det är mycket snack om kungligheterna här.
Och i dag satt självaste prins Carl Philip och hyllade Petter Northug i SVT-soffan.
– Han är fantastiskt duktig, sa prinsen och öste beröm över skidkungen.
Jag kan tänka mig att Northug njöt rätt bra när han fick höra de orden.

SÄLEN. Att bli pappa är antagligen det största man kan vara med om.
Jag kan bara tänka mig tankarna som snurrar i huvudet när födseln närmar sig.
Allting måste kretsa runt just det.
Carl Johan Bergman skulle bli pappa i dag, den 3 mars.
I stället står han på VM i Ruhpolding med en bronsmedalj runt halsen.
Det är helt galet.
Jag sitter i Sälen vid Vasaloppets start och har lite svårt att tro det verkligen är sant.
Tänker tillbaka på den redan klassiska intervjun med Staffan Eklund, där förbundskaptenen slog fast att han absolut inte tänkte försöka få med sig Bergman till VM.
– Är du galen?!, sa Eklund till kollega Axel Pileby.
Men den som är galen verkar vara Carl Johan Bergman.
Har han inga nerver?
Hur kunde han hålla ihop skyttet?
Alla hans tankar måste väl varit 140 mil norrut?
Den enda rimliga förklaringen är att Bergman svävar på moln just nu och de extra dagarna i Sverige verkar ha gjort honom gott.
– Det var den perfekta uppladdningen att få träna på hemmaplan och sedan komma hit, säger han.
Nu är bara frågan hur länge Bergman blir kvar nere i Tyskland.
Så fort den höggravida Liv-Kjersti slår larm så kommer vi att tappa storstjärnan.
***
Alla träffar verkar ha registrerats i dag?
Räkna med att IBU och taveltillverkaren Hora (ja, de heter så) drar en lättnadens suck.
***
Sverige har två medaljer som målsättning i VM.
Nu har vi en.
Och räkna med att Helena Ekholm fixar minst en till innan den här festen är över.
Kanske till och med en av högsta valör.

MORA. Doping är alltid doping, men vissa fall är mer allvarliga än andra.
Mathias Fredriksson förklarar det rätt bra:
– Det finns dopingklassade grejer man kan få i sig av misstag, men så är det inte med Epo – det injicerar du.
I morgon står Sergej Sjirjajev på startlinjen i Vasaloppet.
För bara fem år sen åkte han fast, mitt under VM i Sapporo, för just Epo. Samma substans som Julia Tjepalova ertappades med – fru till Sjirjajevs lagkompis Vassilij Rotjev.
Både Sjirjajev och Tjepalova kom undan med avstängningar på två år.
Sen var det fritt fram att göra comeback.
Det känns på något sätt olustigt att Sjirjajev är med och slåss om segern mellan Sälen och Mora i morgon.
Men Vasaloppets ledning kan inte göra någonting här.
De måste följa det internationella regelverket och enligt det är Sjirjajev fri att tävla.
Lösningen på problemet?
Man borde så klart få längre avstängningar för Epo.
Mathias Fredriksson föreslår tio år. Det vore en markering – och det är absolut rimligt.
Fredriksson har också en väldigt bra poäng när han säger följande:
– Skulle en svensk åkare åka fast för Epo har jag väldigt svårt att se den åkaren få en plats i ett team. Det är också ett problem, hur man ser på saker och ting i olika länder.
Situationen kunde dock varit ännu värre.
Sjirjajevs team ville ha in en annan tidigare dopingavstängd åkare:
Jevgeni Dementiev.
Men han fick lämna återbud, efter att i stället ha fått en plats i världscuptävlingarna i Lathis – där han slåss om pallplatser med Marcus Hellner, Johan Olsson och gänget.
Usch och fy.

Foto: Mikael Sjöberg.

Mathias Fredriksson är sjuk.
Inte så sjuk, men ändå tillräckligt sjuk för att Vasaloppet ska vara i fara.
I två dagar har 39-åringen haft feber. Den börjar lätta nu, men måste så klart bort helt för att han ska kunna köra de nio milen. Och den måste bort fort.
I och med att han åkt till Sälen tror jag ändå att det blir en start.
Fredriksson är en kämpe.
Med eller utan sjukdomsbesvär ser jag inte Fredriksson som någon utmanare om segern i Vasaloppet 2012 – men det är ändå ett namn som man vill ha med i startfältet.
Det är en profil, en hjälte.
Och han växte ytterligare i mina ögon med initiativet ”Fredriksson for Unicef”. En fin grej. Kolla in det HÄR.
Flera stjärnor har ställt upp och auktionerat ut grejer där. Bland annat bjöd Emil Jönsson ut sin kalsonger. Men nej, det var inte dem som drog in mest pengar.
– Ett par av mina skidor gick för runt 10 000 kronor, säger Fredriksson.
Totalt sett har han dragit in över 115 000 kronor.
Pengar som går rakt till Unicef.
***
Jag håller lite på Jörgen Brink i Vasaloppet. Men funderar på att byta favorit till Thomas Alsgaard.
Om 40-åringen vinner så kan självaste Björn Dählie tvingas damma av skidorna.
Hur coolt vore inte det?!
Läs mer HÄR.
***
Till sist: Petter Northug och Oskar Svärd har lämnat återbud. Mathias Fredriksson är frisk. Och nu riskerar även Vasaloppets egen sportchef Tommy Höglund att missa skidfesten.
– Jag har haft 39 graders feber här, säger Höglund.
Men ni kan vara lugna.
Sportchefen är hoppfull inför helgen.
– Jag har varit hemma och tagit det lugnt i dag och räknar med att vara på benen i morgon.