Tre underbara dagar i trädgården. Hemma bäst! Alla fåglar kvittrar, vårlöken, blåsippor, vitsippor blommar som besatt (brukar blåsippor och vitsippor blomma samtidigt?)
Jag har varit ganska duktig. Planterat om massa småplantor, rensat en halv rabatt ganska noga, krattat ihop högar med pinnar, torrt gräs och avklippta perenner (men inte tagit bort dem – högarna alltså – än), gjort rent växthuset med hjälp av grannens högtryckssputa. Det blev ganska bra. Rent när man också skrubbat med såpa.
Ville ju gärna ha ut några av krukorna med fördrivna kallor och några dahlior där. Så nu ser det ut så här i växthuset.

Rena rama spökhuset alltså. Flisväv och kalkat om vartannat. Men ingenting är så obarmhärtigt som vårsolen.
Det är inte lätt, jag kommer inte att vara där i min trädgård på några dagar och det blir bergis 50 grader varmt på dagen och minus tre på natten. Små plantor, dahliaskotten… Jag har gjort mitt bästa för att täcka mot solen och och värma mot kylan och då är flisväv rätt bra, och se till att luftväxlingen är optimal…
Snyggt är det inte och det återstår att se hur det går. Man kan alltid så nya frön, om det inte funkar… Men kallorna!

Här kommer mina rosa kobrakallor, de ser bra ut, och jag tror att de klarar lite kyla och lite värme och lite torka… De vore synd om de inte gjorde det.

Har äntligen fått till den tredje odlingslådan. Den längst till vänster som inte syns mer än hörnet.
Har grävt om komposten också och lagt tre kärror prima kompostjord (med en massa svalörtsknölar i, som jag antagligen missat att rensa bort) i den nya odlingslådan, plus en halv säck kogödsel på påse och en halv säck planteringsjord överst. Det borde räcka ett tag. Tänkte gödsla med hönsgödsel senare också.
Sådde ruccola, rädiosor och plocksallat på halva ytan, fick bråttom och grävde ner massa krukor med saker som jag inte trodde skulle klara värmen i växthuset men kanske kalla nätter. Dem ska jag plantera och gulla ordentligt med nästa vecka.
La flisväv över alltihop, mest med tanken på grannens katt, Moses, som gärna rullar sig i nysådda ytor (och i flisväven).
Ja – är det inte underbart när solen skiner och man faktiskt känner att trots allt är det på gång!
Och sen går det fort.


Senaste kommentarer