I väntan på en spelfilm om Julian Assange-såpan fortsätter tv-kanalerna att rapportera. Här är det Expressens Tomas Kvarnkullen (till höger) som medverkar i BBC efter Ecuadors besked om att Wikileaks-grundaren får diplomatisk asyl i landet. De stora tv-kanalerna i Storbritannien rapporterade kontinuerligt om om beskedet och om hur Storbritannien ställer sig till beslutet, och många ville ha svenska kommentarer.

Så är det ofta. En gång var BBC i Stockholm och var så stressade till SVT-huset på Gärdet, därifrån de skulle sända hem ett annat inslag, att de inte ens hann komma in på Expressen för att intervjua mig direkt. De ringde från en taxi och när jag väl hunnit ner till Gjörwellsgatan stod där en väntande bil och framför den – på trottoaren – hade BBC ställt upp en kamera och sen var det bara att blixtsnabbt försöka förklara för tv-tittare i England hur det svenska rättssystemet fungerar.

(Det sprids ju en hel del myter om vår lagstiftning, exempelvis görs stor sak av att Assange inte åtalats i domstol än och detta framställs ibland som att han inte alls är misstänkt och då kan det ju framstå som konstigt att svensk åklagare vill ha honom utlämnad. Men så är det ju inte. I Sverige kan man ju vara formellt misstänkt under själva förundersökningsarbetet, och först när utredningen är klar fattar åklagare beslut om eventuell stämningsansökan. Och så vidare. Inget konstigt med det för den som vet hur den svenska processen fungerar, men det finns ju krafter – som på Twitter och i bloggar – vill misstänkliggöra den pågående rättsprocessen eftersom dessa personer har en agenda i frågan. Och det är ofta sådant som vi svenska journalister får svara på frågor om, när utländska medier hör av sig om Assange-fallet.)

Tomas Kvarnkullen, en av våra reportrar i London, intervjuades i alla fall av flera brittiska tv-kanaler i går. Först på eftermiddagen av Sky News:

Från tv-kanalens studio vid parlamentet och Big Ben i centrala London ställde Kay Burley, en av Englands mest kända nyhetsankare, frågor om hur svenska folket ställer sig till Julian Assange och vilka reaktioner asylbeslutet väckte i Sverige?

Senare under kvällen ville även BBC News, också det en 24-timmars nyhetskanal, veta  hur det rapporteras om händelsen i Sverige. Från BBC:s stora tv-komplex i västra London, där jag för övrigt en gång vilse i jakten på en toalett, frågade nyhetsankaret Chris Rogers bland annat om den svenska regeringens reaktion?

”Den svenska regeringen har varit mycket tydliga om vad de tycker, de har förklarat att det är ett oaccteptabelt beslut och inte minst genom att kalla upp Ecuadors ambassadör i Stockholm för samtal”, sa Kvarnkullen.

Han konstaterade också att stödet för Julian Assange tidigare var, som i många andra länder, ganska utbrett. Men idag har han inget stöd från några betydande opinionsbildare.

(Ni såg väl förresten vad KD-ledaren Göran Hägglund twittrade om Assange, som svar på en fråga från Expressens Niklas Svensson, häromdagen: ”Fegis”:

Onekligen hårda ord från en minister, men bortom retoriken – och oavsett vad alla konspirationsteoretiker sprider för nidbilder – så är det ju faktiskt så här: Assange är misstänkt för ett brott, och han undanhåller sig en rättslig prövning genom att vägra att åka till Sverige. Wikileaks räknade på Twitter antalet dagar som Assange hållits i ”husarrest”, men där var han ju bara för att inte lät sig utlämnas till Sverige och överklagade varje beslut därom från engelska domstolar. Och påståendet att Sverige väl borde förhöra honom i England saknar också grund: efter Interpol-efterlysningen så skall han föras till Sverige och förhöras här – så fungerar det. I svenska medier är detta rätt okomplicerat, vi kan ju ordningen i Sverige, men det finns Assange-anhängare som utnyttjar okunskapen utomlands till att ifrågasätta formalian. Exempelvis vill man att Sverige – i förväg! – ska ge politiska garantier om eventuella framtida regeringsbeslut, och det om en rättsprocess som ännu inte ens är i det stadiet. Bisarrt? Ja. Men här har de etablerade medierna ett viktigt folkbildningsuppdrag när det gäller att klarlägga alla dessa – ofta avsiktliga – missförstånd. Ett sätt att göra det är att rapportera, ett annat att svara på frågor när utländska kollegor vill reda ut saker.)

BBC ville också veta av Tomas Kvarnkullen hur Expressen nu rapporterar om händelsen och om hur de två kvinnorna som anmält Assange tagit emot nyheten. Något säger mig att det kommer att bli fler tillfällen för vår man i London att prata om det här fallet i engelsk tv…