I morgon är det ett år sedan de fruktansvärda terrorattackerna i Oslo och på Utöya. Det går knappast att försöka sammanfatta all relevant och inkännande journalistik som har publicerats, men jag vill ändå tacka kollegorna på norska Dagbladet för den hjälp som vi på Expressen har fått av vår samarbetstidning.
Chefredaktörerna Lars Helle och John Arne Markussen, redaktionschefen Alexandra Beverfjord och alla andra på Dagbladet har generöst bidragit till att ge också Expressens publik bättre kunskaper om de hemska dåd Anders Behring Breivik utförde. Dagbladet-Expressen har alltid arbetat väl tillsammans, men jag vill påstå att våra band är än fastare idag.
Hur detta samarbete sker låter sig kanske inte beskrivas här nu, men vi lär av varandra och vi arbetar prestigelöst. Under åren som gått sedan Expressen och Dagbladets konkurrent Verdens Gang bröt upp, när VG:s ägare Schibsted köpte Aftonbladet, har vi också blivit goda vänner. Till en början var detta inte givet, Expressen-VG var en klassisk kvällstidningsaxel på den nordiska tidningsmarknaden – så stark att när Schibsted förvärvade Aftonbladet av svenska LO och ville se Aftonbladet-VG, då kom VG-cheferna avsiktligt sent till den första middagen med Aftonbladet… som en ren markering om att man helst ville jobba ihop med Expressen. Numera är dock relationerna mer normaliserade. Och även om Aftonbladet och VG nog gärna väljer egna vägar för att försöka vara juvelen i Schibsteds tidningskrona och VG:s senaste Sverige-korrespondent inte direkt satt vid ett skrivbord på Aftonbladets redaktion i Stockholm, så föreställer jag mig att de båda norska kvällstabloiderna också hittat fungerande samarbetsformer idag.
Alla chockades av attackerna för ett år sedan. För oss på Expressen innebar de också en oro för alla vi lärt känna på Dagbladet och vi undrade – som vänner, snarare än kollegor – om de kanske drabbats? Det är naturligt att reagera så, så också jag ringde och SMS-ade samtidigt som jag omedelbart försäkrade för Dagbladets ledning att Expressen ville och kunde bistå vid eventuella – för oss okända – behov i det svåra nyhetsarbetet.
Norska medier har fått mycket beröm för katastrofrapporteringen och jag är beredd att instämma. Jag tänker inte här och nu recensera olika redaktioner, utan nöjer mig med att konstatera att det har funnits en mångfald i nyhetsförmedlingen som imponerat. Att de norska kvällstidningarna skulle vara nyhetsledande med exklusiva bilder och stora, genomarbetade reportage var knappast oväntat. Men också morgontidningar och tv har, såvitt jag kan bedöma, tagit fram egna nyheter och inte vikit för debatten när det gällt att stå upp för journalistiken i en tid då det funnit röster som argumenterat emot den.
Jag är djupt tacksam för det jobb som Dagbladet har gjort och som Expressen kunnat återpublicera, men jag vill verkligen framhålla också de andra medierna. Som Verdens Gang, som var ensamma om bilderna från ”vallningen” av Brevik på Utöya. Som Aftenposten, med nyheter ur förundersökningen innan den var klar. Som NRK, med nyheter om psykutredningen innan den var presenterad.
De norska medierna har tidvis kritiserats för att ha publicerat för många bilder på Brevik och det har förekommit – lokala – bojkotter mot media. Men sådant ska man, vågar jag påstå, inte bry sig så mycket om.
Jag är ingen anhängare av uttrycket k o n s e k v e n s n e u t r a l i t e t , men om det någon gång ska användas så är det sannerligen när en nation är utsatt för terrorattacker. Då måste medierna stå upp och – oberoende av populistiska strömningar mot journalistiken – göra sitt jobb. Om nu en Breivik orsakat allt detta elände, då ska han förstås granskas och exponeras i offentligheten med allt vad det nu kan innebära. Och så vidare.
De norska journalisterna har tjänat sin publik väl, och Dagbladet har gjort ett fantastiskt jobb. Alla vi på Expressen vill tacka för den hjälp som vi har fått.
