Michael Chang vann Franska öppna som 17-åring 1989.
Han slog min idol Stefan Edberg i finalen och jag kan fortfarande bli sur över den matchen. Edberg skulle ha vunnit.
För mig var Michael Chang en ”one hit wonder”, men en intervju jag såg med honom för ett tag sedan förändrade den bilden.
CNN:s tennismagasin ”Open court” träffade Chang i samband med hans 40-årsdag tidigare i år. De pratade om genombrottet, karriären och vad han gör i dag. Vad jag inte hade koll på var att Chang förutom Paris 1989 spelade ytterligare tre Grand Slam-finaler. Han förlorade i Paris 1995 mot Thomas Muster, 1996 i Australian Open mot Boris Becker och senare samma år i US Open mot Pete Sampras.
De två Grand Slam-finalerna 1996 gjorde att Chang ett tag hade chansen att bli världsetta. Hade han vunnit US Open 1996 till exempel, hade han klarat det. Chansen fanns också om Pete Sampras skulle förlora tidigare i turneringen. Men en spya kom emellan.
Sampras mötte Alex Corretja i kvartsfinalen i en klassisk match där Sampras plötsligt började kräkas. I tiebreaket i femte set och ställningen 1-1 böjde Sampras sig fram och kräktes bakom baslinjen (han får dessutom en varning för ”delay of game”). Sampras hade uppenbara problem och du som inte känner till den här matchen kan gott ta en stund på internet eller Youtube och kolla. Det är värt det.
Vid 6-7 i tiebreaket hade Corretja matchboll. Han slog en passering som Sampras sträckte sig efter och lyckades rädda. Vid 7-7 gjorde Sampras ett serveess på andraserven och på Sampras matchboll vid 8-7 gjorde Corretja dubbelfel.
Hade Sampras tappat den här matchen hade alltså Michael Chang blivit världsetta. Men nu blev det aldrig så. Kanske inte dagsfärska nyheter, men jag kände att jag ville dela med mig av det…
Fakta Michael Chang
Land: USA.
Ålder: 40 (född februari 1972).
ATP-titlar: 34.
Grand Slam-titlar: 1 (Paris 1989)
Grand Slam-finaler: 4 (3 förluster)
Ranking: Nr 2 som bäst (1996). Rankad fem år non-stop på topp 10 (1993-98).
* * *
Senaste kommentarer