Robin Söderling kom på lördagen med beskedet att han inte spelar mer under 2011.
Det var ingen dålig körtelfeber. Den är nästan som en svår knäskada. När det blir januari kommer Söderling att ha varit borta från tennisen i ett halvår.
Risken är stor att han åker ut från topp 10 på rankingen.
Det kan få konsekvenser för resten av hans karriär.

Vid den här typen av långa sjukdomar kommer trots allt det sportsliga i andra hand. Vi pratar om en människa som inte mår bra. Viktigast är att bli frisk och det får ta den tid det tar.
Nu låter ”säsongen är över” kanske värre än vad det är i och med att det bara återstår några få tävlingar. Söderling hade kanske kunnat spela en eller två och tagit några poäng, men han är nog långt ifrån toppformen och jag tror inte att det hade gett något.
I stället har han gett sig möjligheten att bli frisk, träna och förbereda sig på ett bra sätt till nästa säsong. Han slipper gå och tänka och känna efter om och när en comeback skulle vara möjlig.

Men vi måste ändå titta på det sportsliga. Söderling har under hela sin sjukdomstid lyckats behålla 5-6:e plats på rankingen. Anledningen är titeln i Paris Masters i november förra året som gav honom 1 000 poäng som han fortfarande räknar in.
I november försvinner de poängen plus ytterligare runt några hundra. Det gör att Söderling kommer att åka ut från topp 8. Jag tror också att han åker ut från topp 10. Han kan bli tvungen att göra samma resa uppåt som han redan gjort en gång när han tog sig till fjärdeplatsen. Vi såg då vilka resultat som krävdes: Två Grand Slam-finaler och en Masters-titel till exempel.

Allt det här har han säkert kapacitet att göra. Men i och med att han åker ut från topp 8 kommer hans lottningar att bli sämre. I dag vet han att han inte kan få möta någon av ”the big four” före kvartsfinalen. Är han utanför topp 8 kan han få dem i åttondelsfinal.
Risken blir att han inte går lika långt i turneringarna som han är van vid. Han kommer i så fall att ta mindre poäng och bli kvar runt tiondeplatsen. Rankingsystemet och seedningarna är lömska på det sättet att de ger fördelar till de som redan är bäst. Att falla ut från den gruppen är mycket enklare än att ta sig tillbaka in i den.

Jag tycker att den här situationen är allvarlig. Det är den för alla idrottsmän som är borta i ett halvår, oavsett orsaken.
Varje gång en spelare är borta så här länge öppnar sig möjligheten att det faktiskt inte går att nå tillbaka till den nivå man hade när man lämnade touren.
Det kommer att krävas mycket tålamod från Söderling, men också från alla vi som följer honom.

* * *

Spelare som tvingats till långa uppehåll:
Juan Martin del Potro
Borta: januari-september 2010
Ranking då: 5
Ranking vid comebacken: 36
I dag: Raset för del Potro kom en tid efter comebacken när han tappade poängen från sin US Open-titel och försvann ner mot 400:e plats. Är tillbaka på topp 20 och fortfarande i början av sin karriär.

Lleyton Hewitt
Borta: augusti 2008-januari 2009
Ranking då: 38
Ranking vid comebacken: 74
I dag: Rankad just innanför topp 200. Har haft fortsatta problem och tvingats till flera kortare speluppehåll.

David Nalbandian
Borta: maj 2009-februari 2010
Ranking då: 19
Ranking vid comebacken: 140
I dag: Rankad 57 efter att ha jobbat sig uppåt. Men det krävdes en tid då han var beroende av arrangörers välvilja och wildcards eftersom hans ranking gjorde att han inte fick plats i  turneringarna.

Rafael Nadal
Borta: maj-augusti 2009
Ranking då: 1
Ranking vid comebacken: 2
I dag: Säsongen efter sitt skadeuppehåll (2010) vann han tre Grand Slam-titlar, gjorde sin bästa säsong och tog tillbaka förstaplatsen. Fortfarande en av världens absolut bästa.