Sofia Arvidsson prisades i mars för sitt engegemang och sin lojalitet för Sverige i Fed Cup.
I OS i juli vill Arvidsson inget hellre än att spela för Sverige igen.
Men trots att hon har goda chanser att kvala in, riskerar hon att stoppas av SOK som kräver att hon når en topp 8-placering i en stor turnering.
Jag har gått igenom de 32 senaste stora turneringarna och spelarna som nått kvartsfinal.
Om alla nationer följer SOK:s linje kommer OS-turneringen inte att fylla alla platser.
Jag hoppas att SOK väljer att titta på något annat som är mer rimligt.

Tennisturneringen i OS har 64 platser och de 56 bäst rankade spelarna den 11 juni kvalar in via sin ranking (max 4 från ett land). Sofia Arvidsson kan mycket väl vara en av dem. Det där känner du säkert till.
Utöver de 56 platserna finns 6 platser som ITF delar ut till länder som har liten representation. Sofia Arvidsson kan mycket väl bli en av dem också eftersom Sverige knappt har några spelare i dag.
De sista 2 platserna har redan gått till Liechtenstein (Stephanie Vogt) och Paraguay (Veronica Cepede Royg) för att det ska bli en ”global” tävling.

För att Arvidsson ska kunna vara med i OS måste hon också nomineras av SOK, Sveriges olympiska kommitté. Här är det i dag problem. SOK kräver att Arvidsson når kvartsfinal i en av de stora turneringarna för att de ska nominera henne. Det har hon inte gjort. Men det har inte så många andra heller.

När jag gick igenom alla ”stora” turneringar Grand Slam-, Premier Mandatory-, och Premier 5-turneringar som spelats sedan 2010 (32 stycken) var det 56 olika spelare som tagit de 256 kvartsfinalplatserna.
2 av dem har lagt av (Dementieva, Henin)
11 av dem är i dag rankade utanför topp 100 och kommer sannolikt inte att kvalificera sig för OS ändå.
1 är rankad 61, Lepchenko och utanför min gräns på topp 60.
Kvar blir 42 spelare som klarar ett topp 8-krav räknat från 2010.

18 av spelarna som i dag är topp 60 och högaktuella för OS, klarar just nu inte ett topp 8-krav. Den bäst rankade av dem är Petra Cetkovska på plats 26. Som du ser är det stor risk att OS-turneringen måste innehålla spelare som inte varit topp 8 i en stor turnering. Är det inte Sofia Arvidsson kommer det att vara någon annan.

Arvidsson tog en fin seger i Bryssel på tisdagen mot 7-seedade Shuai Peng och är nästa vecka topp 60 igen och i läge för att klara ITF:s OS-krav. Hon kan också ta ett ännu större steg under onsdagen mot Arantxa Rus eller i Franska öppna kommande vecka.

Sofia Arvidsson har vunnit en WTA-titel i år. I oktober slog hon Petra Kvitova som är en topp 10-spelare. Jag tycker att Sofia Arvidsson har i OS att göra. SOK måste nominera henne om hon kvalificerar sig genom rankingen.

- Jag vill tillbaka och spela tennis igen, sa Robin Söderling på måndagens presskonferens.
Runt 20 personer lyssnade i ett litet rum i Kungliga tennishallen, men väldigt mycket runt Söderling verkar fortfarande väldigt osäkert.
Han har besvär, men ingen vet vad det är.
Han känner sig bättre, men beskedet från läkarna att han måste ”gå på känsla” när han ska avgöra om det går att komma tillbaka, är extremt lurigt.

Söderling gav en snabbgenomgång av den senaste tiden med start i Wimbledon 2011 då han kände sig trött, hängig och hade svårt att sova. Det fortsatte sedan upp och ner under sommaren och hösten, men ingen riktig sjukdom bröt ut och de små symptomen stängde han ute som alla idrottare lärt sig.

Någon gång under den här tiden fick Söderling diagnosen körtelfeber. Trots det fortsatte han att träna vilket verkar ha satt igång nya besvär. Söderling pratade om både binjurar och sköldkörtel, och han har på egen hand letat upp läkare som han träffat under början av 2012. I dag är det bättre.

Det var intressant att höra Söderling, med i alla fall ett halvt facit i hand. Det går åt rätt håll, och han vill så småningom spela tennis. Men han sa också att han behöver träna i minst två månader innan han spelar matcher. Wimbledon och OS är därför inte aktuellt. Sätter han igång den här veckan är US Open en möjlighet, men det känns inte rimligt.

Jag är tveksam till att vi får se Söderling tävla under 2012. Fast vad är poängen med att gissa? Framför allt tror jag att Söderling blir en lång följetong av ”jag testar lite grejer”-besked precis på samma sätt som Susanna Kallur och Peter Forsberg är och varit. Sen får vi se om det slutar på en ny presskonferens, på en sidobana i Minsk eller efter ännu en titel.

Mer från Söderlings presskonferens: liverapport, tv med mera på SportExpressen.se och i tisdagens tidning.

* * *

Att Söderling ska bli pappa i september gör också att jag tror att han inte kommer att börja hårdträna på ett tag. Inte ens om han hade kunnat.

* * *

Söderling om… vad läkarna säger:
- Någonting är fortfarande kvar. Det är mycket obalanser. Det finns inget besked att det här och det här är trasigt eller att det här måste läka. Det är riktigt jobbigt att aldrig veta.

…läget i dag:
- Det känns bättre. Jag känner att jag är piggare på något sätt. Det lilla jag gör går bättre.

…när han kan spela igen:
- Det är en stressande tanke. Jag försöker att inte tänka på det. När jag är frisk kommer jag att spela tennis. Sen får vi se om det räcker till att göra resultat.

…resten av karriären:
- När det här blir bra har jag förhoppningsvis många år kvar.

4-6, 6-4, 7-6 är ett rätt normalt resultat i tennis.
Vägen dit kan däremot se ut på många olika sätt.
Maria Sjarapovas och Li Nas väg fram till 4-6, 6-4, 7-6 i finalen i Rom, är på den nivån att om någon skulle berätta om matchen skulle ingen tro på det.

Li Na hade ledning 6-4, 4-0 mot Sjarapova när hon plötsligt tappade matchen. Li Na missade poäng efter poäng och Sjarapova tog 10-1 i de följande gamen fram till 4-6, 6-4, 4-1. Då tappade Sjarapova spelet. Li Na tog fyra raka game fram till 5-4 och hade även en matchboll vid 6-5.
Samtidigt hade det börjat regna lite smått, men eftersom matchen var så nära slutet var alla överens om att fortsätta. Vid 6-6 var det ändå så pass blött och halt att matchen stoppades. Cirka två timmar senare, vid 19-tiden kom spelarna ut igen för ett tiebreak som Sjarapova vann, 4-6, 6-4, 7-6.

Regnet och förseningen gjorde att herrfinalen mellan Rafael Nadal och Novak Djokovic, som var planerad till klockan 16, flyttades till måndagen. Att spela senare på söndagkvällen hade varit svårt oavsett väder, eftersom den italienska cupfinalen mellan Juventus och Napoli hade avspark alldeles intill klockan 21.

Av galenskaper jag kommer på den senaste tiden går den här in på andra plats:
1. DC-matchen mellan Australien och Schweiz 2011 som bröts på grund av mörker när Wawrinka skulle serva för matchen.
2. Romfinalen mellan Sjarapova och Li Na som bröts före tiebreak i tredje set.
3. Fed Cup-mötet mellan Sverige och Ukraina 2011 där hallen fick tömmas för att brandlarmet satte igång.
4. Semifinalen i Australian Open mellan Federer och Nadal fick pausa i en kvart eftersom det dundrade fyrverkerier i närheten för att fira nationaldagen, Australia day.

* * *

Anders Järryds karriärfilm visades under söndagens avsnitt av ”Mästarnas mästare” i SVT. Det var kul att återse vissa ögonblick, som DC-finalen 1984, men jag hade hoppats på fler tennisbilder. Jag förstår att ”Mästarnas mästare” i första hand är ett underhållningsprogram och inte ett sportprogram, och jag tror att det till viss del handlar om att det faktiskt inte finns så mycket bilder. Dubbel sänds sällan i tv vilket på sätt och vis är ett problem. Heja Anders Järryd ändå.

* * *

Granollers/Lopez vann herrdubbelfinalen mot Kubot/Tipsarevic. På nästa ranking kommer Granollers och Lopez att vara de bäst rankade spanska dubbelspelarna vilket spetsar till den spanska OS-uttagningen.

I skuggan av Champions League-finalen vann Novak Djokovic semifinalen i Rom mot Roger Federer 6-2, 7-6.
Det här ställer Federer i ett intressant läge: Vem ska han heja på i finalen?
Vinner Djokovic blir Federer seedad tvåa i Franska öppna.
Vinner Rafael Nadal tappar Federer andraplatsen, men kommer att vara poängmässigt närmare förstaplatsen.
Tennis är rasande roligt just nu och Franska öppna kommer att bli starten på en serie av de mest laddade turneringarna på länge.

Roger Federers fantastiska halvår har bara en svag punkt: Han har inte slagit Novak Djokovic. Planen var nog att det skulle ske på lördagen, men Djokovic vann i två raka set vilket förvånade mig lite. Även om det bara var andra raka segern mot Federer är det ett jobbigt litet övertag Djokovic har.

Efter att ha hört Federer i intervjun efter segern i Madrid förra helgen trodde jag inte att han skulle starta i Rom. Han lät väldigt tveksam till spel och sa att ”vi får se, jag ska dit och känna efter”. Tydligen har det känts bra. Han har spelat bra, men jag är nyfiken på om vittringen på förstaplatsen och andraseedningen i Paris spelade roll. Federer har de senaste veckorna spelat fler matcher än de andra toppspelarna. Det är tufft att lyckas i dubbla mastersturneringar, och finalisterna i Rom, Nadal och Djokovic, gjorde inte någon vidare succé i Madrid.

Federers hopp blir att Djokovic och Nadal spelar krafterna ur varandra i söndagens final. Vinner Nadal tar han tillbaka andraplatsen från Federer och blir seedad tvåa i Franska öppna. Men en seger för Nadal håller också nere avståndet till Djokovic. Federer är den enda av de tre som vinner något på något sätt hur det än går i söndagens final.

Rankingen om Djokovic vinner:
1. Djokovic 12200
2. Federer 9790
3. Nadal 9660
+ Djokovic (titel och ökat avstånd till tvåan 2410 p)
+ Federer (blir seedad tvåa i Paris)
- Nadal (tappar till Djokovic och blir inte seedad tvåa i Paris)

Rankingen om Nadal vinner:
1. Djokovic 11800
2. Nadal 10060
3. Federer 9790
+ Nadal (titel, blir seedad tvåa i Paris och tar in på Djokovic)
+ Federer (2010 poängs marginal till Djokovic i stället för 2410)
- Djokovic (Missad chans att öka avståndet på rankingen)

* * *

Roger Federer ska under turneringen i Rom ha bott i samma hotellsvit som Lionel Messi hade inför Champions League-finalen 2009.

Flera av toppspelarna på damsidan åkte ut tidigt i Rom.
Av dem får Caroline Wozniacki betala det högsta priset.
Li Nas avancemang till finalen gör att Wozniacki åker ut från topp 8 på måndag.
Det innebär sämre seedning och sämre lottningar för den förra världsettan.

Rankingen som kommer på måndag är lite viktigare än vanliga rankingar eftersom den ligger till grund för spelarnas seedning i Franska öppna. För Caroline Wozniacki betyder det att hon kommer att seedas som nr 9 förutsatt att alla toppspelare kommer till start. Wozniacki kommer att kunna ställas mot en topp 8-spelare redan i åttondelsfinal i stället för kvartsfinalen som tidigare.

Det här kan hon naturligtvis reparera snabbt. Avståndet till Marion Bartoli närmast ovanför inte är särskilt stort, men framför allt har Li Na 2000 poäng på spel i Franska öppna. Li Na skulle ha mött Serena Williams i semifinalen i Rom på lördagen, men Williams lämnade wo på grund av en ryggskada.

Wozniacki bröt i första matchen i Rom och uppgav allergibesvär. Det får nog föras in på oturskontot, men det är ändå ett rejält fall hon bjudit på efter att ha varit överlägsen världsetta i över ett år ända till januari.
Jag har inte sett Wozniacki särskilt mycket i år och kan inte bedöma om hon gör saker sämre eller om det skett en allmän kvalitetshöjning som hon inte hängt med i. När jag tidigare skrivit att jag trott att det kommer att vara mer än en världsetta på damsidan under 2012, räknade jag med att Wozniacki skulle vara en av dem.

Li Na möter Maria Sjarapova i finalen i Rom på söndag.

* * *

Robert Lindstedt/Horia Tecau nådde en ny masterssemifinal men förlorade på lördagen mot Kubot/Tipsarevic 2-6, 3-6.
På plussidan: De slog Fyrstenberg/Matkowski i kvartsfinalen.
På minussidan: Bhupathi/Bopanna spelar i den andra semifinalen mot Granollers/Lopez och kan närma sig på rankingen.

* * *

Rafael Nadal slog David Ferrer 7-6, 6-0 i ena semifinalen på herrsidan. Roger Federer möter Novak Djokovic i den andra. Det är första gången Federer och Djokovic möts sedan US Open-semifinalen. Matchen går samtidigt som Champions League-finalen. En episk tv-krock.
Federer klarar andraplatsen och andraseedningen i Paris om inte Nadal vinner turneringen i Rom.

* * *

Spelare som fått skadeproblem en vecka före Paris: Andy Murray, Serena Williams, Petra Kvitova, Caroline Wozniacki, Victoria Azarenka, Flavia Pennetta, Shuai Peng, Alexander Dolgopolov, Angelique Kerber.

Under dagen kom uppgifter att Robin Söderling ställer in 2012 års säsong.
Jag visste inte att man kunde ställa in något som inte pågår.
Min känsla var ändå positiv.
Alla besked som inte innebär att karriären är över måste anses som bra.
Måndagen den 21 maj ska Söderling hålla en presskonferens.
Den kommer att bli välbesökt.

Sverige har haft flera långa idrottsskadeföljetonger: Susanna Kallur, Christian Olsson, Peter Forsberg, Carolina Klüft. I NHL har Sidney Crosby varit borta utan att lämna besked om datum för en comeback.
Jag vet inte vad det är hos människor som gör att vi alltid vill ha ett datum.
Visst vore det praktiskt att veta att Robin Söderling kommer tillbaka den 29 mars 2013, men när det inte går att säga något får man bita ihop och vänta.

Jag tror inte att Robin Söderling är redo att ge upp. Susanna Kallur har hållit på i cirka fyra år med sina problem. Christian Olsson gav upp efter 7-8 år, Forsberg efter jag vet inte hur många år. Att Söderling skulle lägga ner karriären efter mindre än ett år, och utan att ha undersökt varenda cell i kroppen känns inte troligt. Att de här uppgifterna kommer nu tror jag beror mest på att anmälningstiden till turneringar som Paris och Wimbledon går ut samt att SOK behöver besked om de ska nominera Söderling till OS.

Sportsligt finns det inget som påverkar Söderling längre. I och med att han inte kommer att spela den närmaste månaden tappar han sin ranking och sina poäng i mitten av juli. Den vägen tillbaka blir lika lång vare sig han gör comeback i oktober eller 2014.

Fallen Olsson och Forsberg visar hur viktigt det är att idrottare får gå igenom såna här processer för att komma till insikt om att det kanske är över och att varje möjlighet är uttömd. Det handlar lika mycket om att testa det fysiska som att ta in det psykiska.

Robin Söderling kanske aldrig kommer tillbaka till världstoppen. Han kanske inte kommer tillbaka över huvud taget. Men det är bara en person som kan bestämma över Robin Söderlings karriär. Den 21 maj får vi förhoppnigsvis veta mer om vart den befinner sig.

Sofia Arvidsson har tre tävlingar på sig att visa att hon ska till OS i London.
Hon vann första matchen i Rom på måndagen mot Maria Jose Martinez Sanchez 6-3, 6-2, och möter Sorana ”Let’s dance” Cirstea i andra omgången.
Det är väldigt viktigt för Arvidsson att göra resultat i Rom den här veckan.

Sofia Arvidsson är inne i en period då det ryker mycket poäng från förra året. Hon tappade nyligen 110 poäng från Madrid och kommer på måndag att tappa 120 från Bryssel. Rom är en av de större turneringarna och här finns ordentligt med poäng att ta. Skulle Arvidsson lyckas i Bryssel nästa vecka skulle det hjälpa självförtroendet, men inte rankingen på samma sätt.

Arvidssons plats i andra omgången säkrar 70 poäng. Seger mot Cirstea skulle ge 125. Arvidssons bästa chans kommer i slutändan vara att vinna en match i Franska öppna vilket ger 100 poäng, men varje poäng fram till Paris är viktig för att behålla rankingen runt 55-60 som krävs för OS-chansen.

Sorana Cirstea, slog ut 15-seedade Jelena Jankovic på tisdagen. På sätt och vis var det synd. Jag tror att Arvidsson hade kunnat slå Jankovic igen. 45-rankade Cirstea är kanske en bättre motståndare för Arvidsson men också tillräckligt bra för att vinna matchen. De möttes i höstas i en ITF-turnering och då vann Cirstea ganska klart. Förhoppningsvis är Cirstea kvar i ”Let’s dance”-tänket och i så fall är det Arvidssons tur att föra.
Mot London.

Så ska Arvidsson klara en topp 55-plats till 11 juni:
Rom
900 poäng till segraren. Arvidsson möter Sorana Cirstea i andra omgången. En plats i 3:e omg ger 125 poäng.

Bryssel
Nästa vecka. 470 poäng till segraren. För 120 poäng krävs kvartsfinal.

Franska öppna
Start 27 maj. Grand Slam. Seger i första matchen ger 100 poäng.

Jag bedömer att Arvidsson bör göra två av tre för att klara sig på topp 55.

* * *

Exakt vad som kommer att gälla för en OS-plats vet jag inte till 100 procent. SOK ska utöver ITF:s regler kräva att Arvidsson når kvartsfinal i en av de större turneringarna. Rom skulle kunna räknas dit och i så fall är Arvidsson två matcher från att klara det kravet. Cirstea och sedan Petra Kvitova behöver besegras i så fall. Forstättning följer.

* * *

Arvidsson spelar dubbel i Rom med Jarmila Gajdosova. Jag hoppas att det inte försämrar chanserna att vara 100 procent mot Cirstea.

Roger Federer är världstvåa igen efter finalsegern mot Tomas Berdych i Madrid 3-6, 7-5, 7-5.
Federer har sedan förlusten i US Open i september 45-3 i matcher och 7 titlar.
Avståndet till Novak Djokovic är på måndag mindre än 2000 poäng, och du som kan din tennis ser att här kan det vara större saker på gång.

Federer har givetvis insett vad han har gett sig möjlighet att göra, för han kändes skakig både när han skulle serva för andra set och senare för matchen. Båda gångerna tappade Federer serven när han skulle avgöra och fick i stället kämpa till sig ett nytt servegenombrott för att vinna.
Det gick till slut. Armarna i skyn och tredje masterstiteln på ett halvår för Federer som, humor eller inte, spelade i grusblå tröja.
Federer skaffar sig runt 300 poängs marginal till Rafael Nadal på rankingen, och Nadal blir tvingad att vinna i Rom nästa vecka om han av egen kraft ska ta tillbaka andraplatsen och seedas tvåa i Franska öppna.

Förra året handlade självklart mycket om Djokovic och hans segersvit, men Federers resultat sedan i höstas är av samma klass. Nu behövs det en Grand Slam-titel också.
Det som är speciellt med Federer och förstaplatsen är att han behöver vara rankad nr 1 i två veckor till i karriären för att bli den som varit nr 1 mest genom tiderna. Även om han sagt att han accepterat att han kanske får leva med att inte nå dit, tror jag att det finns kvar och driver honom. Särskilt nu när det blivit realistiskt igen.

Djokovic har 4720 poäng att matcha bara från Grand Slam-turneringarna som är kvar i år. Nadal har 4400 poäng och Federer 2280. Lägg också till OS mitt i allt det här där det finns en 800-poängare att hämta för segraren. En gyllene chans för Federer att bli världsetta igen och skulle det lyckas vore det så ofantligt stort.

* * *

En annan tidigare världsetta som är på väg tillbaka är Serena Williams. Hon vann damturneringen i Madrid och gav inte Viktoria Azarenka en chans. Serena Williams kommer att vara nr 6 på rankingen på måndag.

* * *

Robert Lindstedt/Horia Tecau förlorade dubbelfinalen, men gör ändå ett väldigt bra resultat på mastersnivån. Tyvärr förlorade de mot Fyrstenberg/Matkowski och kommer att bli passerade av dem på nästa ranking.

* * *

Anders Järryd gjorde ett stabilt första avsnitt i ”Mästarnas mästare”. Jag hoppas få se mycket gamla tennisbilder nästa vecka.

Efter 31 raka mastersturneringar utan att gå förbi kvartsfinal är Robert Lindstedt i final.
Tillsammans med Horia Tecau slog de Bhupathi/Bopanna i Madrid på lördagen.
Motståndarna i finalen, Fyrstenberg/Matkowski, är också värsta konkurrenterna om att vara topp 10 på rankingen när OS-gränsen dras den 11 juni.
Den som vinner skaffar sig ett väldigt viktigt övertag.

En del av mig vill säga att söndagens dubbelfinal i Madrid är den största matchen hittills i år för svensk tennis, men semifinalen i Australian Open i januari måste vara mer värd. God tvåa tycker jag ändå att matchen är. För Lindstedt är det första gången i karriären han är i final på masters-nivån. Det var verkligen på tiden.

Förutom titeln står det väldigt mycket rankingpoäng på spel som kan bli avgörande för om Lindstedt/Tecau klarar en topp 10-plats till den 11 juni. Två av de främsta utmanarna är söndagens finalmotståndare Fyrstenberg/Matkowski. Skillnaden mellan seger och finalförlust är 400 poäng och med bara en masters och en Grand Slam kvar före 11 juni är det mycket att ta in.

Lindstedt/Tecau är för tillfället nr 8 och 9. Av alla spelare som jag bedömer kan blanda sig i ligger de bäst till, men de har också näst mest poäng att försvara fram till 11 juni. Vid en förlust i finalen hamnar de runt 500 poäng efter Fyrstenberg/Matkowski på måndag. Vid seger är de cirka 200 poäng före. Därför behöver de den här titeln av många anledningar.

Läget före Rom masters:
8) Robert Lindstedt 4840 poäng
Poäng i Madrid: 600 eller 1000
Tappar på måndag: 180
Att försvara till 11 juni: 360 (Paris)

9) Horia Tecau 4840 poäng
Poäng i Madrid: 600 eller 1000
Tappar på måndag: 180
Att försvara till 11 juni: 360 (Paris)

10) Mariusz Fyrstenberg/Marcin Matkowski 4815 poäng
Poäng i Madrid: 600 eller 1000
Tappar på måndag: 0
Att försvara till 11 juni: 0

12) Rohan Bopanna 4340
Poäng i Madrid: 360
Tappar på måndag: 0
Att försvara till 11 juni: 610 (Paris 360, Halle 250)

13) Radek Stepanek 4175
Poäng i Madrid: 180
Tappar på måndag: 0
Att försvara till 11 juni: 45 (Queens)

14) Aisam al-haq Qureshi 4025
Poäng i Madrid: 180
Tappar på måndag: 0
Att försvara till 11 juni: 610 (Paris 360, Halle 250)

* * *

…och som vanligt när vi pratar OS måste varje spelare även få okej från sitt lands olympiska kommitte. Personligen tycker jag att om Lindstedt spelar mastersfinal, GS-semi, rankas topp 10 och Sverige har ytterligare två dubbelspelare på topp 80, är det givet att nominera ett par till OS-start.

* * *

Final, Madrid, damer: Victoria Azarenka-Serena Williams
Final, Madrid, herrar: Tomas Berdych-Roger Federer

* * *

På söndag kväll laddar jag för ”Mästarnas mästare” där det äntligen är dags för Anders Järryd.

Rafael Nadal var nästan oslagbar 2010.
Novak Djokovic var ännu mer oslagbar 2011.
Så en dag kastar Ion ”Lex Luthor” Tiriac in blått grus på banan och två av tennisens dominanter knäcks.
Nadal på torsdagen mot Fernando Verdasco, och Djokovic på fredagen mot Janko Tipsarevic.
De har rätt till all ilska i världen, men styrkan i den förvånar mig.

Jag har alltid föreställt mig att ingen tennisbana är den andra lik. Jag tänker mig att gruset i Rom skiljer sig från gruset i Acapulco, att gräset i Wimbledon skiljer sig från banorna i Newport, att hardcourten i Kungliga tennishallen är annorlunda än den i O2 arena i London, att bana 17 på Roland Garros är skum. Dessutom förändras centercourten i Wimbledon när man drar för taket. Ibland skiner solen, ibland är det kvällsmatcher. Hela tiden sker förändringar som spelarna anpassar sig till.

Det är möjligt att det blåa gruset och banornas egenskaper i Madrid är bortom allt som tidigare skådats inom tennis. Men de kraftiga reaktionerna har överraskat mig. Både Rafael Nadal och Novak Djokovic hotar att avstå turneringen nästa år om banorna är kvar. Spelar de inte med väldigt höga insatser?

Spelarna tränar och ägnar sitt liv åt tennis så att de en dag ska kunna säga att ”jag var nummer ett”. Om det är så att Rafael Nadal och Novak Djokovic i protest bara lägger ner, raserar de mycket av det de byggt upp. Djokovic tappar runt 800 poäng på det här äventyret, Nadal runt 500. (Men visst, hellre det än att de blir skadade.)
Alla har kunnat se att banorna inte har fungerat. Arrangören har själva gått ut och sagt att det inte varit okej. Det var ett intressant experiment, men det blev inte bra. Den här gången.

Semifinaler, herrar: Juan Martin del Potro-Tomas Berdych, Roger Federer-Janko Tipsarevic.
Semifinaler, damer: Serena Williams-Lucie Hradecka, Victoria Azarenka-Agnieszka Radwanska.

Vad gör Lucie Hradecka i det här gänget kanske du undrar. Hradecka kom från kvalturneringen och slog Samantha Stosur på fredagen. Dubbelspecialisten Hradecka drar in minst 450 poäng och kommer att gå från plats 105 till Sofia Arvidsson-nivå på måndag.

På tal om Arvidsson verkar det som hon får plats i huvudturneringen i Rom utan kvalspel.

* * *

Robert Lindstedt/Horia Tecau är i semifinal i dubbel. De möter Bhupathi/Bopanna på lördag eftermiddag.

* * *

Och som tv-tittare tycker jag att det blåa gruset har funkat bra.