Ja,vi har alla olika ”karma” i livet och min uppgift är inte att ta hand om brottsoffer. Det finns lämpliga människor i form av kuratorer och psykologer med utbildning på området att ta hand om folks problem och den problematik som kan uppstå efter brott av olika slag.

Min uppgift i livet har på senare år endast varit att utreda brott och stävja upp brottsligheten,som idag blir mera och mera märkbar på grund av olika orsaker. Det kan handla om att man vill ha pengar till narkotika och sådana brottslingar är ofta ”höga” när de gör sådana här brott och narkotikan gör tydligen personer okänsliga och då kan vad som helst hända. Jag har inte prövat narkotika, så jag vet inte, men jag är fullt läskunnig och det är också av den anledningen som narkotikan bekämpas i våra länder så hårt. I det här fallet är det troligen detta som är orsaken till brottet? Det får inte bara konsekvenser i brottsstatistiken utan också på sjukvårdens område och belastar flera instanser. Dock är det som jag skriver uppe att vi har alla olika ”trösklar” i fråga om hur vi upplever saker och jag ”deppar” inte utan ”tacklar” mina brottsupplevelser för jag är en stark personlighet med bra självkänsla och det har jag mina ”epigener” att tacka för.

När lågkonjunkturen blir mera märkbar eller när regeringen och riksdag ändrar regler för bidrag av olika slag ser man oftare brottslighet i form av rån på kontanter. Allt hänger ihop som långhalm och ler och då nu kontanthanteringen minskar så uppstår brottsligheten på andra områden i stället. I mitt län har man tagit bort alla kontanter i de flesta banker, på bussar, på landstinget osv. och då flyttas brottsligheten till hemmen. Nu då guldpriset är högt får man tag på smycken att omsätta där. Då kommer vi i framtiden att tvingas ha larm och kameraövervakning (det har redan jag) i hemmen och då får vi se vart brottsligheten flyttar? Folk på gatan blir redan rånade och jag har för länge sedan tagit av mig mina guldsmycken. Stora affärer skyddar sig ju redan med kortautomater och lås i kassan men små näringsidkare som inte har ekonomisk möjlighet till detta är då i farozonen. Kommer vi någonsin att helt bli fria från rånrisken? Knappast, för uppfinningsrikedomen hos rånare är enorm.

Ja, jag vet exakt hur jag skulle reagera i många situationer och det beroende på att jag redan varit utsatt för sådana till max. Jag är 68 år idag och har levt ett MYCKET turbulent liv och har aldrig blivit chockad av vad jag upplevt ännu. Varför somliga människor blir chockade och andra inte kan jag inte säga? Kanske beror det också på en högre tröskel i fråga om upplevelse? Somliga människor har svårt att se blod och andra inte. Varför är det så? Jag kan bara förklara det med att somliga människor är känsliga och andra inte så känsliga. Av den anledningen är somliga ämne för att bli kirurger medan andra blir lärare. Min dröm som ung var att bli kirurg. Lika är det med att bli åklagare visavi arbetare. Idag är jag en mycket kunnig ”fritidsåklagare” och gillar att vara det. Vi är alla olika och måste acceptera det. Därför är somliga (såsom jag) ytterst lämplig att ägna mig åt att bekämpa brottslighet för jag är inte rädd för åklagare, poliser, advokater eller domare utan kör mitt eget race mot en polis som ingen velat sätta i fängelse på grund av hans svåra brottslighet mot mig. Då har jag fått ta tag i allt själv eftersom jag inte är en räddhågad eller chockad person trots att han givit sig på mig till max med de hemskaste metoder för att undkomma rättvisan. Att en polis gör så här vägrar jag att acceptera och på den vägen är det. Jag är snart vid vägs ände nu och skall se till att han åker dit med besked.