På förekommen anledning vill jag kort beröra frågan att jag som oberoende sakkunnig har avgett ett utlåtande i denna separata fråga åt styrelsen i Lundin Petroleum AB, Jag har alltså inga andra intressen i saken än att objektivt och oberoende uttala mig inför årsstämman i bolaget om lämpligheten av att under en pågående åklagarledd förundersökning bedriva en parallell privat ”oberoende utredning” om bolagets tidigare affärer i Etiopien och Sudan.

En åklagare har alltid en suverän ställning som förundersökningsledare i en sekretessbelagd utredning att – om så krävs – dag för dag leda och också ändra inriktning på utredningen. Utomstående vet alltså inte den närmare omfattningen eller inriktningen av förundersökningen. Min principiella inställning är – långt utöver den nu aktuella frågeställningen inför stämman den 10 maj i Stockholm – att en privat utredning vid sidan av en officiell förundersökning alltid riskerar att störa och i värsta fall förstöra förundersökningen. I det aktuella fallet känns det verklighetsfrämmande att tänka sig att en oberoende privat utredning inte i stor utsträckning skulle komma att beröra väsentligen samma eller närliggande omständigheter av viktig betydelse för möjligheten för åklagaren att få fram en högkvalitativ utredning.

Utan att jag i något avseende kan uttala mig om utredningssituationen i den nu aktuella åklagarledda utredningen gäller allmänt sett att en fullgod utredning måste föreligga för att den i förekommande fall ska kunna läggas till grund för en lagföring. Varje åtgärd inom ramen för ett privat utredningsinitiativ riskerar alltid att försämra slutresultatet av förundersökningen. Om detta inträffar kan det leda till negativa effekter för målsägandesidans möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda. Bakgrunden härtill är uppenbar genom att åklagaren alltid har den fulla bevisbördan i såväl subjektivt som objektivt hänseende..