Isabelle Gulldén satte fingret på varför Sverige förlorade med 21-18 i OS-premiären mot Danmark. Det var inte tillräckligt mycket hjärta i det blågula laget.

I dag kände vi inte igen Linnea Torstenson. Vem var det som bar hennes tröja? Inga mål, inga skott, missad straff och stegfel. Hon MÅSTE höja sig annars klarar inte Sverige den här tuffa gruppen.

Sverige stod för en trevande start men som vanligt var det svenska försvaret stabilt. Men svenskorna har fortfarande problem med anfallsspelet. Bollarna gick inte fram till linjen och Torstenson och övriga niometersspelare vågade inte skjuta.

Dessutom halkade Therese Islas Helgesson tidigt, landade på foten och fick ont . Hon bars ut på bår men kunde gå till omklädningsrummet själv och kördes sedan till sjukhuset. Hoppas det inte är allvarligt, vi behöver hennes djupleds- och genombrottsspel i anfallet och som spets i det nya 5-1-försvaret – om Sverige behöver byta från 6-0.

Anfallsspelet blev lite bättre i slutet av första halvlek, mycket tack vare Isabelle Gulldéns geniala passningar och Jamina Roberts, som kom in i stället för Torstenson, genombrottsspel.

Till nästa match vill jag se fler avslut från nio meter och mycket mer av Roberts (varför fick hon inte spela mer i andra?). Och börja kontra, Sverige.

Sverige borde även utnyttja kanterna mer, både Matilda Boson och Annika Wiel Fredén var bra i dag.

På måndag väntar regerande OS-, VM- och EM-mästarna Norge. Om Sverige inte höjer sig då kommer det bli en bra mycket större förlust.