Från affischen till Samtal om framtidens teatersamtal. Teckning: Ulf Sveningson

Årets första samtal om teaterkritik ägde rum på Stockholms Stadsteater för en dryg månad sedan och stort larm utbröt eftersom yngre teaterkritiker inte erbjöds plats att yttra sig och de sociala medierna viftades bort.

Under Göteborg Dans & Teaterfestivalen ägde så ett nytt samtal rum igår och närmade sig jordytan med större precision. Svenska Teaterkritikers Förening hade tagit initiativet och i ett samarbete med Göteborgs Stadsteater samlades hugade från både teater, riks- och lokal press.

Kritikerföreningen, med nästan hundra medlemmar, har just genomfört en enkät och kunde berätta att av landets teaterkritiker är majoriteten frilansar, bara några få är anställda. Två tredjedelar är kvinnor och en (kort) recension ofta betalas med under tusen kronor.

Teaterns yrkesfolk läser teaterkritik noga, liksom publiken. Teaterkritik är som public service, sa Cecilia Djurberg från Sveriges Radio och Medieormen, nyttigt och bra men vad får det kosta?

En sak var helt klar: det som inte finns på nätet, ”finns” inte. Pappret prasslar nervöst i it-vinden.

Margareta Sörenson