Foto: Jan-Olav Vedin
Efva Lilja & Stockholm Konstsim Herr: Män Emellan, Forsgrénska badet/Dansens Hus t o m 17 dec, speltid 50 min
Tolv män. Svarta byxor, vita skjortor, svarta slipsar. De tar av sig skor och strumpor, och dyker genom den gröna, släta vattenytan. Stockholm Konstsim Herr har fått samtida koreografi av Efva Lilja, den platsspecifika dansens särskilda magiker med Män emellan.
Hon har hängt dansare i gummistroppar i parkträd, spritt ut dansare och sångare i plaskdamm, och låtit en hel operakör vada i vattenspeglarna runt Guggenheim-museet i Bilbao. Medan dansare i vajrar hängde på plåttaken.
Nu är det Forsgrénska badet i Stockholm som blir scen för en studie i manlighet. Män i grupp, stora och ”farliga”, men också småkillar i lek och bus. Konstsimmets estetik har de med sig, men Lilja har fogat samman de elegant bakåtcirklande dykhjulen och förskjutna romboid-mönstren med ursinnigt plaskande och vardagligt kompiskramande.
Ett vitt tygtak svävar över bassängen med projicerade bilder av simherrar och fiskar. Ljussättning (Mats Andreasson) och musiken av Per-Henrik Mäenpää lägger en glittrande, svirrande fond till danssimmandet. Dels försiggår det på djupt vatten, dels på metergrunt och där ännu mer à la Lilja med kraftfulla armrörelser som skapar fontäner, ilskna kanonader av smatterslask och ömma lyft.
Simherrarnas egna texter och sång fogas in; detta ser verkligen ut att vara deras egen kollektiva kommentar till att vara man, sammanhållen och estetiskt förhöjd av Liljas koreografi. Blöta kläder och modellbåtar, badring och boll, långa och korta män, smala och kralliga. Vanliga, typ. Utspridda huvuden i en bassäng, någon som sakta ropar ”Åsa”. Eller sammanfogade till ett kroppskollektiv; vilket är det som är Mannen med stort M.
Vanliga män, de som vi älskar eller retar oss på till vardags. Män som tar plats så det skvätter, men också män som gärna bär en medmänniska. Försiktigt och så långt som behövs.
Margareta Sörenson
Senaste kommentarer