Fy. Säg aldrig så igen, sa jag åt min son när han en gång kallade några ”white trash”. Vet inte om det hjälpte.

Men Mia Blomgrens lilla serie i Tendens är helt ovärderligt både upplysande och älskansvärd. Jag säljer gärna min lägenhet vid Gullmarsplan, har inget emot ZZ Top och flyttar förlustlöst till den där ännu inte nämnda Stockholmsförorten (Skogås?), tydligen känd för sitt myckna white trash-folk i träningsbrallor och foppatofflor. För som de uttrycker sig, så empatiska och smarta folk verkar, man vill ju prata med varenda en. Möjligen romantiserar jag. Men Blomgren och hennes mästerligt hanterligt intervjuobjekt tror jag på. Att lyssna är början till möjlig förändring och förbättring. För både en själv och andra.

Blomgren for president.