Att gå på Fotbollsgalan är inte riktigt så glamouröst som det kanske låter.
I varje fall inte om man jobbar som journalist.
Jag var på plats i Globen under hela galakvällen.
Jag såg allt på tv.
Som reporter fungerar det nämligen så att pristagarna och prisutdelarna kommer upp i pressrummet direkt efter prisutdelningen.
Då ställer vi frågor och fotograferar samtidigt som galan på tv fortsätter.
Och så håller det på hela kvällen.
Så det var inte många minuter jag hann se från läktaren.
Inte en enda faktiskt.
Men ändå var vi rätt så överens om att det var en helt okej gala.
Eller vad säger ni?
***
Mina betyg på kvällen inifrån Globen:
Maten: Fick tyvärr inte ta mig ut på innerplan och mumsa på godsakerna som bjöds. Fick i stället nöja mig med pressrummets baguetter. Åt två med ost och skinka. Drack Loka till. Tre starka getingar!
Musikunderhållningen: Svårbedömt. Hörde i princip bara Moneybrothers tolkning av ”My Way”. Kollegan bredvid höll inte igen när han tog fram SUPER-sågen och sågade sönder Moneybrother sönder och samman. Så hård är inte jag. Ger två getingar.
Humorinslagen: Jag var skeptisk till Soran Ismail före galan, men jag måste erkänna att jag småskrattade några gånger under hans uppträdande. Gillade även när TV4 drev med Erik Hamréns ”Tillsammans är vi JÄVLIGT starka”-tal precis i början. Tre getingar!
Programledarna: Jag såg knappt något av Anna Brolin och Pär Lernström så jag får passa där.
För-programledaren: Thomas Järvheden kom, såg och sågades. Ni framför tv:n hade tur som missade när han agerade konferencier under den icke-tv-sända galadelen. Det var katastrof. Killen hade inte ett rätt. Var det omedvetet var det bedrövligt. Var det medvetet var det genialt. Men det blir ändå en överkorsad geting. Tyvärr.
Godiset: Fanns mängder av skålar med godis i pressrummet. Men jag åt inget alls. Misstänker att kollega Disco åt upp allt.
Talen: Herregud, kan inte någon – en endaste gång – i varje fall försöka säga något vettigt? Vad som helst mer än att tacka familjen? Nu hörde jag inte alla tal, men de jag tog del av höll knappt ”bröllopstalen i filmen Sånt är livet”-klass… Ni som har sett filmen vet vilken nivå det handlar om då. Jag delar ut en geting för att gardera mig för talen jag missade.
Kändisarna: Jag säger bara Peter Schmeichel! Peter Schmeichel! Kan det bli större? Ja, kanske om Brian eller Michael Laudrup hade dykt upp. Men för en Danmarksromantiker som jag räddade den gamle stormålvakten allt. Fem getingar!
***
Elfsborgs tränare Jörgen Lennartsson levererade onekligen.
Först lyfte han fram Stefan Ishizaki som vinnare av Guldbollen.
Sedan totalsågade han konferenciern Thomas Järvheden.
Det är i Borås det händer!
***
Zlatan Ibrahimovic och Lotta Schelin bjöd på show under presskonferensen efteråt.
PSG-stjärnan gjorde allt han kunde för att locka över Lyon-stjärnan till sin klubb.
Men det kändes inte som att Schelin var jättesugen på PSG…
***
Fredrik Ljungberg skrattade när jag frågade om han inte var sugen på att göra comeback i Halmstad nu när Bollklubben är på väg upp i allsvenskan igen.
Det blir nog ingen comeback med andra ord…
Men oerhört stort att han hade tänkt åka upp till Sundsvall för att se den andra kvalmatchen om det inte hade varit för att han var i USA.
Ljungberg på Norrporten arena – det ni!
***
EFTERLYSNING: Stefan Ishizakis mustasch! Försvann någon gång under veckan, har varit borta sedan dess. Vad har hänt?
***
Pia Sundhage kan mycket väl vara det bästa som har hänt svensk landslagsfotboll.
Någonsin.
Vilken stjärna!
***
Nä, nu laddar vi om för ännu en dag i glamourens tecken.
Sex elitseriematcher i kväll att sätta tänderna i.
Käppakriget tar över mitt liv.
Jag går från gala till galen.


Senaste kommentarer