LONDON. Jag stod i Expressens webb-tv och sa att Sverige skulle ta noll guld i OS.
Jag hade fel.
Och det har aldrig känts skönare att ha fel.
***
På plats i London är det svårt att hänga med i vad som händer borta i Weymouth.
Men i fredags kom rapporter om att en seglingsmedalj var säkrad. I dag skulle det avgöras vilken valör det skulle bli.
Och ungefär samtidigt som Isabellah Andersson gick i mål i maratonloppet så smällde det till på Twitter.
”Guld?!”.
Hjärtat började slå lite fortare.
Någon minut senare var det bekräftat.
”GULD!!”.
Fredrik Lööf och Max Salminen har gjort något fantastiskt i sin starbåt.
Jag vet inte vad, men de har lyckats med något som på förhand såg ut att vara näst intill omöjligt. Det skulle ju inte gå att komma ikapp Storbritannien?
Vad hände egentligen med britterna?
Blev de kapade av pirater?
Fredrik Lööf har två OS-brons sen tidigare, men han har inte riktigt kunnat glädjas åt dem. Det är ju guldet som räknas.
Nu har han det äntligen och det är som en fin saga.
Cred också till Max Salminen – mannen med superkroppen.
Sveriges oLympiska kommitté (SOK) har pumpat in tio miljoner kronor i seglingen inför OS i London.
Det var värt varenda krona.
***
Efter att både Sarah Sjöström och Emna Johansson missat medaljer spådde jag att Sverige skulle bli utan guld i London.
Sen dess har motvinden fortsatt.
I går var Lisa Nordén fem centimeter från guld och Michel Tornéus en centimeter från brons.
Det var helt osannolikt. Som ett tecken från Gud.
Men nu kom medvinden.
Så rättvist.
Så underbart.
Guldet kom och vårt facit är redan bättre än i Peking. Och glöm inte att vi har hopp som Sofia Mattsson, Jimmy Lidberg och Rolf-Göran Bengtsson kvar.
OS är roligt.
Tack Fredrik Lööf och Max Salminen.

