Opinionsbloggen

Kommentera

Logga in för att kommentera.

Saknar du ett login? Registrera dig här.

10 kommentarer

Sven-Erik Hemlin • 9 januari, 2016 at 19:23

Jo men visst, att karva fram en smörkniv passar en del, andra ser inte vitsen i det. Det är som när någon säger: Gillar du inte leverpastej som är så gott. Man utgår från sin egen smak och den som tycker annorlunda är en kuf. Problemet är alltså att ingen frågat om alla vill ha slöjd i skolan. Skulle någon göra det, skulle svaret säkert chocka de som anser slöjd ska höra till utbildningen. Så den enklaste lösningen är att fråga eleverna, vad andra anser är fullkomligt ointressant.

Svara
Smörknivsupproret • 10 januari, 2016 at 18:45

Vad är syftet? I skolan handlar det inte om vad man gillar utan vad skolverket anser att du behöver för att bli en godmedborgare!

Svara
Jeanette Stendahl • 11 januari, 2016 at 22:54

Då kanske vi ska fråga eleverna om de vill ha matte och svenska också, eftersom det verkar vara vad elevernas önskan som är viktigast.

Svara
Fransisca Sastre • 10 januari, 2016 at 18:25

Hej nu får det räcka med inlägg om att slöjden som om den skulle vara korkad. 1. Digital demens vet ni vad det är? Nä då är det på tiden. I Helsingslands tidning kan man läsa om Taiwan, ett land som anses vara det mest digitaliserade i världen. Där har man upptäckt att vi skapat oss en digital demens på grund av understimulering av vår högra hjärnhalva. Och vad inne bär det i praktiken? Jo vi kan inte angripa problem som är annat än i ett digitalt flöde. Jag som slöjdlärare ser det. Jag ser att mina elever klarar inte längre av att härma det de skall göra. Om jag lägger fram arbetsprover i olika steg…. så har eleverna enorma problem att lösa uppgiften. Och handlar det om slöjd? Nä det handlar om att avläsa en situation. Och är det något vi behöver som yrkesverksamma??? Eller skall vi göra som Japan där det sägs att humanistiska ämnen skall plockas bort för att det anses vara onödigt. I debatten om skolan är vi på väg tillbaka till 1800- talets resonemang i skolan. Men vad tränar vi egentligen på i slöjden? Kanske dags att gemene man tar och slår upp LGr11 på skolverkets webbplats och läser Svenska skolans kursplan. Till varje ämne så finns det några syften. Slöjden har 4. I dessa kan man utläsa vilka förmågor vi tränar på där. Och om du plockar ut dessa förmågor utan att ta med begreppet ”Slöjd”, kan dessa förmågor appliceras på allt vi gör i vardagen. Vi måste separera slöjden från Hemslöjden dessa har två olika roller som kommer ur ett fornnordiskt begrepp. Hemslöjd handlar om att bevara kulturtraditioner och hantverk. Medan slöjd handlar om att träna förmågor genom ett arbete med traditionella hantverksmetoder. Men ”SYFTET” är inte detsamma. Vi tillverkar inte smörknivar, vi tränar högra hjärnhalvan, välja och motivera och resten av syftena i LGR 11. Snälla ni nu räcker det. Prata gärna om skolan, men betänk hur! Många som har sin förutfattade mening har inte kommit på att även skolan utvecklas från varje läroplan. Det är lätt att ha åsikter på gamla meriter. Och slöjd är väl mattematik om något. Elever som jag möter som har haft matte sedan årskurs 1. De kan inte ens skapa en geometrisk figur med en linjal. Så då är det väl en jäkla tur att slöjden finns så de får repetera hur man skall hålla i en linjal och beräkna material. Och det mina vänner det kan man inte utan skolans övriga ämnen som går in i varandra. Vi skall lära för framtiden. Vi pysslar inte vi utvecklar barn och tweenies att sedan bli självständiga kreativa vuxna som skall möta vardagen ur fler vinklar än ett digitalt flöde. / Slöjdfröken även grundare av Smörknivsupproret 2016

Svara
Marja-Leena Pettersson • 11 januari, 2016 at 10:40

Den här debatten är så konstig. Var kom den ifrån plötsligt? Jag har haft massor av nytta av mina slöjdkunskaper. Att kunna sy in ett plagg när man går ner i vikt och inte behöva kasta det, att kunna trolla fram ett lucianattlinne till dottern av ett gammalt lakan när man till sin fasa klockan 20 den 12 december upptäcker att hon vuxit ur det gamla, att kunna tillverka ett par vantar eller en mössa i mina egna favoritfärger, att kunna leka med mönster, att kunna söka upp stickcaféer där jag kan träffa andra damer och få en pratstund och ett gott skratt samtidigt som vi sysslar med något med händerna som känns viktigt. Och mina manliga vänner har haft lika mycket glädje av att t.ex. kunna snida schackpjäser med individuella anletsdrag och alla figurerna i en julkrubba, att ge bort i present…

Svara
Tofo • 11 januari, 2016 at 22:13

Ja hur ska man veta vad av all kunskapsstoff som en elev får i sig under de första 10 åren av sin
skoltid, kommer att vara till nytta i livet. Nu finns ju digitala hjälpmedel till det mesta. Vi behöver varken kunna stava eller räkna och all information kan googlas fram.

Kanske är bevarad nyfikenhet, gott självförtroende, kritiskt tänkande, förmåga till analys och
kreativitet som är den viktigaste lärdomen från skoltiden.(viket också syns i alla ämnens
kunskapskrav)

Känner inte till någon forskningsrapport som behandlar slöjdens existens i grundskolan, den läser jag gärna i så fall.
Jag är tills motsatsen är bevisad övertygad att det skulle vara en katastrof om slöjden försvann från skolan.
Hur skulle Sverige klara sig utan alla fantastiska kreatörer och konstruktörer som kan tänka, känna,vara sinnliga och estetiska och till och med både planera och genomföra sina idéer.

Svara
Jeanette Stendahl • 11 januari, 2016 at 22:52

Intressant att läsa hur Marteus anser sig veta så mycket om vad som skapar och är kunskap. Hon har också glömt bort hur känt och stort Sverige är inom design och musik. Antagligen har vi blivit det på grund av vår framgångsrika kunskapsnation.
Sverige och svenskar är eftertraktade på grund av deras kreativitet i sitt tänkande. Det kommer nog av all matte som körs i skolan, eller skulle det kunna bero på att vi är en av få nationer som har slöjd?
Slöjd finns inte i skolan för att få fram snickare eller sömmerskor. Den som tror det, vet lite om så väl ämnet och vad kreativitet är.

Svara
Jesper Karlsson • 12 januari, 2016 at 09:25

Slöjdämnen i skolan handlar inte bara om att tillverka saker, utan även om att hantera redskapen säkert. Men att hantera vassa knivar säkert kanske inte är viktigt? Vi kanske ska ta bort hemkunskapen också? Man kan ju köpa färdigrätter och stoppa i mikron och då kan man ju skala ner den lektionstiden till 10 minuter under vilken man visar vilka knappar man ska trycka på. 😉
Jag skulle faktiskt hellre vilja se att fler timmar lades på praktiska ämnen, folk kan ju inte ens stoppa en strumpa av idag.

Svara
Roy Jansson • 16 januari, 2016 at 22:48

Att använda kroppen och hjärnan för både praktiska och teoretiska ämnen är precis lika viktigt. Den erfarenheten och kunskapen har jag efter c:a 20 år som slöjdlärare på grundskolans samtliga stadier. Kunskap är inte bara att kunna läsa, skriva och räkna. För våra barns framtid behöver vi ett bättre miljötänk med återanvändning och resurshushållning, då behöver vi också kunna praktiska saker som tex. att laga och sy om våra kläder, lägga upp en gardin, laga en trasig möbel, snickra en hylla eller kanske tillverka en egen fågelholk. Detta gör att slöjden är viktig, just för att väcka nyfikenheten för att barn och ungdomar skall se att de kan utföra något praktiskt själv. Det finns otaliga studier och undersökningar som visar att barn lättare kan lära sig saker teoretiskt om de också har möjlighet till praktiska ämnen som musik, idrott, hemkunskap, och trä -och textilslöjd. Att göra om ämnesvalet i skolan till att välja på antingen idrott, musik eller slöjd vore helt galet och förkastligt. Det vore precis lika tokigt som att få välja mellan svenska, engelska eller biologi. Att just slöjd är viktigt för barnens motorik, bättre koncentration, stimulans för hjärnan, konstruktivt tänkande osv. det vet alla lärare och andra människor med pedagogisk erfarenhet, men tydligen inte Ann-Charlotte Marteus. Hon har sannolikt inte den pedagogiska erfarenheten av just praktiska ämnens betydelse för barns utveckling och inlärningsförmåga. Låt både trä -och textilslöjden vara kvar som obligatoriska ämnen i hela grundskolan!

Svara
Michael Hansson • 17 januari, 2016 at 21:35

Av SO ämnena så skall religion helt klart bort och integreras med historia och svenska. Ruggigt att vidskepelse ingår som kärnämne.

Svara

 

ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
KRÖNIKÖRER JAG FÖLJER
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS: