I den amerikanska självständighetsdeklarationen står det skrivet att alla människor har vissa omistliga rättigheter:
among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness
Alltså ”liv, frihet och strävan efter lycka”. Varför inte kort och gott ”liv, frihet och lycka”?
Det finns en anledning till att författarna valde den längre formuleringen.
Det har emellertid inte FN fattat. Man har nämligen instiftat glädjens dag den 20 mars, eftersom glädje som det så fint heter ”är ett grundläggande mänskligt mål”.
Initiativtagaren till denna glada dag är Bhutan, ett land som tar lycka på allvar. Landet har ett eget nationellt lyckoindex, och nationalideologin syftar till att maximera bruttonationallyckan.
Och det låter ju bra.
Samtidigt är Bhutan en halvdiktatur där man inte får kritisera kungen eller det politiska systemet. NGOs som jobbar med mänskliga rättigheter och flyktingfrågor tillåts inte ens vara verksamma i landet.
Bhutans fixering vid lycka är bara ett försök att slå blå dunster i ögonen på deras egna invånare och omvärlden.
Glädjedagen borde slopas. Stater vare sig kan eller ska försöka ge människor lycka. Sådana försök kommer bara leda till att man tummar på andra friheter. Det staten kan göra för att underlätta människors strävan efter lycka är att garantera deras liv och frihet.
Den 20 mars var dagen då Harriet Beecher Stowes roman Onkel Toms stuga publicerades år 1852. Boken blev en bidragande orsak till att slaveriet till slut avskaffades i USA. Om nu FN ska uppmärksamma någonting detta datum, borde det vara detta.
Senaste kommentarer