Konstnären Makode Aj Lindes installation, en tårta i form av en svart, könsstympad kvinna med Al Jolson-ansikte, är enastående lyckad. I synnerhet den del av verket som utgörs av installationen Lena Adelsohn Liljeroth, kulturministern som skrattande syns mata den könsstympade med en del av hennes eget – som jag förstår det – underliv.
Det är väl så man måste se på saken? Kulturministern är inte mer skyldig än Judas i Getsemane, hon spelar sin nödvändiga roll. Tydligen blev ministern chockerad av att tårtansiktet skrek till när det skars i ”kroppen”, och försökte kanske parera det hela med att mata ansiktet. Inte så smakfullt, inte så naturligt. Men det vita västerlandets förhållande till det svarta Afrika har heller aldrig varit särskilt smakfullt eller naturligt.
Förutsägbar som jag är, undrade jag förstås genast om kulturministern hade huggit in i tårtan, om den hade föreställt en svulten kropp från Dachau.
Den tanken tillhör också konstverket.
