2010 var första gången som Carl Bildt i regeringens utrikespolitiska deklaration krävde att Eritrea skulle släppa Dawit Isaak. I går tvingades Bildt tyvärr göra det igen.
Nu har även Martin Schibbye och Johan Persson fått en plats i detta dokument. Under deras snickrande på en nådeansökan måste också det politiska trycket, inte bara från Sverige, upprätthållas.
En del förhoppningar väcktes nyligen när Etiopiens premiärminister Meles Zenawi pratade om möjligheten till benådning. Men den sortens ogrundade optimism fanns ju också under rättegången.
I riksdagsdebatten var Urban Ahlin, Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman, förtjänstfullt tydlig. Ahlin ställde sig till 100 procent bakom Bildts arbete för att få svenskarna frigivna.
Ahlin har alltså inte fallit för frestelsen att försöka plocka billiga poäng på Bildts gamla Lundin Oil-historia.
Det smutsiga jobbet sköts i stället av några oljeslippriga stalkers på kultursidorna. Dessa konspirationsteoretiker förstår inte politisk rationalitet.
Carl Bildt har ju tvärtom allt att vinna på att Schibbye och Persson snarast kan landa på Arlanda.
Senaste kommentarer