Inte hört talas om Tommy Waidelich, Socialdemokraternas man som ska matcha Anders Borg?
Inte konstigt. Han har suttit i tre år i EU-parlamentet och därifrån hörs aldrig ett pip. Han har också suttit länge i riksdagen. Men utan att göra väsen av sig.
En liten lustighet kläckte Tommy Waidelich dock i en bostadsdebatt förra våren. När oppositionen anklagades för spräcklighet kontrade han:
”Hellre en färgglad allians än fyra nyanser av blått”.
Nu ska det inte vara fler allianser, enligt partiledare Håkan Juholt.
Inte heller underligt. Socialdemokraterna måste ju komma överens inom partiet. Tittar man på valpejlen från i i fjol har Juholt och Waidelich en hel del att snacka om.
Sänkt skatt på arbete? Ganska dåligt, säger HJ, Mycket bra, säger TW.
Mer valfrihet och konkurrens i offentlig sektor? Ganska dåligt, säger HJ. Ganska bra, säger TW.
Möjlighet att ta ut vinst för vårdföretag? Mycket dålig, enligt HJ. Ganska bra, enligt TW.
Återinförd förmögenhetsskatt? Mycket bra, tycker HJ. Ganska dåligt, tycker TW.
Nåja, de är i alla fall ense om att höginkomsttagare bör betala mer skatt. Alltid något.
Varken Waidelich eller Juholt har på djupet sysslat med ekonomisk politik förr. Man kan tycka att kombon blind som leder blind inte låter som ett vinnarrecept. Eller kan man ta till Internationalen:
”Från mörkret stiga vi mot ljuset, från intet allt vi vilja bli”.
Vill man, så kan man. Kanske. Under Pär Nuders paraply, om Waidelich får råda.
