Några reflektioner om samtliga elitserielag:
* HV 71:
Sveriges bästa lag har spelat en både effektiv och underhållande hockey och det är inget snack om att detta lag fått en kick av att ha elitseriens bäste målvakt. Gustaf Wesslau har varit elitseriens bäste spelare. När HV dessutom kan matcha fyra starka kedjor, så blir Dahléns boys en svårstoppad maskin. Jesper Fasth har visat vilken stjärna han kommer att bli. Totalt bortglömt – av förklarliga skäl – är hans oerhört snygga solomål senast mot Luleå.
* Skellefteå:
Har drabbats av många skador och borde ligga sämre till i tabellen, men Anders Forsberg har coachat laget skickligt och många ”ersättare” har visat toppklass. En anledning till Skellefteås succé är att så många av de unga talangerna i klubben visat att de är redo. Som Viktor Arvidsson och Oscar Lindberg.
* Modo:
Alexander Steen är främsta anledningen till Modos succé. Men här finns också flera underskattade spelare som gör ett ovärderligt jobb, som backarna Jonas Ahnelöv och Joonas Lehtivuori. Efter en skakig inledning av båda målvakterna har också Bernhard Starkbaum visat elitserieklass.
* Timrå:
Underskattade och nederlagstippade. Ett lag med många spelare som andra elitserielag inte velat ha. Ändå har Timrå varit svårslaget och coachen Tomas Montén har skapat ett lag som alltid ”gör jobbet”. Sedan är det häftigt att flera av dem – som Sebastian Erixon och Jonte Hedström – har varit bra, men kan ännu bättre.
* Brynäs:
Regerande mästarna har inte baksmälla, även om några stjärnor varit lite trögstartade. Som Calle Järnkrok. Nye lagkapten Jörgen Sundqvist har visat vilken ledartyp han är och båda målvakterna har varit bra. Särskilt gamle Johan Holmqvist, som håller landslagsklass. Men mest imponerad är jag av unge Elias Lindholm. som kan vara en större talang än både Järnkrok och Jakob Silfverberg.
* Luleå:
Topplag utan att egentligen ha spelat så bra som man borde kunna göra. Vilket förstås säger en del om klassen på detta lag. Mest förtjänt av beröm är underskattade Niklas Olausson. Som måste vara elitseriens mest underskattade spelare. Olausson är en riktig stjärna.
* Linköping:
Storstryk i Karlstad ena dagen och sedan seger borta mot HV 71. Det svänger om Linköping. Och det svänger verkligen om flera forwards i det här laget. Carl Söderberg håller toppklass och Mattias Weinhandl börjar vakna till. Linköping är ett givet topplag.
* Färjestad:
Nye sportchefen Jörgen Jönsson är nog knappast helt nöjd med Färjestads spel hittills. Det känns som det går ut få ut ännu mer av det här laget. Även om flera enskilda spelare har övertygat. Väldigt roligt att se gubben Christian Berglund se så ung och stark ut.
* Frölunda:
För låg lägstanivå, för opålitligt spel, för mycket skador – ja, Kent Johansson kan inte vara särskilt nöjd, trots segern i Timrå senast. Ska bli spännande att se Frölunda med Matt Duchene i laguppställningen.
* AIK:
Först var det offensiven som var för dålig, sen var försvarsspelet svajigt och snart gapades det om att Per-Erik Johnsson borde få sparken. Men AIK har i lagets bästa stunder faktiskt visat kvalitéer som kan ge supportrarna lite hopp. Viktigt bara att flera spelare bidrar, på samma sätt som en av säsongens bästa spelare: Nicklas Jensen.
* Rögle:
Nykomlingen har uppträtt som en nykomling lite för ofta. Det håller inte. Senast petade tränare Dan Tangnes några ordinarie spelare och ersatte dem med juniorer. Bra drag. Men det blev förlust i alla fall. Många spelare i Rögle måste höja sig rejält.
* Växjö:
Världens sämsta power play. Ja, så känns det i alla fall Och då blir det heller ingen succé. Lakers har också för många etablerade spelare som underpresterat. Segern senast var bara lite konstgjord andning innan Lakers också värvar ett NHL-proffs.

