Det behövs inga stora åthävor utan bara lite kreativitet för att skapa nya rum i en stad. Se när Röhsskas entrétrappa härom året förvandlades till scen för debatt om Göteborg och göteborgarna. Talarna fick en helt annan publik än den vanliga när förbipasserande stannade till och lyssnade.
Samma sak med den eldhärjade och tillbommade tomten i Brunnsparken som gömts bakom byggplank i sju år. Nu är planket borta, två getter huserar rensar bland slyet längst in på tomten och mot gatan finns en sittvänlig trappstegspyramid klädd med plastgräs för publiken till det speakers corner som öppnade i dag.
”Göteborg behöver fler odefinierbara sittmöjligheter med sol och lä där folk bara kan slå sig ner”, sa Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö när jag intervjuade honom om Gustaf Adolfs torg före sommaren. Det är precis det han skaffat sig på Södra Hamngatan 47 och att det funkar visar den publik som slog sig ner i dag och sedan satt kvar. Låt gräsmattepyramiden vara kvar även efter kulturkalaset!
Hur fungerade då Speakers corner-idén på rivningstomten första dan?
Åtta talare var inbokade i förväg, tre kvinnor och fem män om man räknar bort invigningstalaren Björn Siesjö. En halvtimmes taltid var. Först ut politikern Tina Wallenius från Miljöpartiet som berättade direkt från Wikipedia om ”riktiga” Speakers corner i London. Marx, Orwell och Lenin är några av dem som sagt sitt hjärtas mening i Hyde Park.
”Fatta mod ni också och prova på konststycket att hålla tal”, uppmanade hon göteborgarna.
Det var det nu ingen som gjorde när hennes halvtimme var slut, men en sådan här verksamhet måste förstås få sätta sig.
En halvtimme per talare är också för långt! Fem minuter räcker gott, med möjligheter till diskussion efteråt.
Jag saknade också en proffsigare presentation av talarna och deras ämne. Tina Wallenius vill ha fler enklare och billigare hyreslägenheter för att öka göteborgarnas valfrihet. Det ämnet, om det annonseras, kan locka både en ung publik, och politiker från de partier som sett till att sådana inte finns, men som kanske vill förklara varför.
Det finns potential i det nya rummet i Brunnsparken och när jag nu driver omkring på kulturkalaset söker jag fler tomma ytor i stan som kan få bättre användning än i dag. Björn Siesjö, har du fler nya rum åt göteborgarna i rockärmen?