Ex-ministern Margot Wallström valde under ett blixtbesök i Stockholm i går kväll att svara på frågor om krisen inom Socialdemokraterna.

INTERVJU. I dag bryter en av Socialdemokraternas största och mest populära profiler – ex-ministern Margot Wallström – tystnaden.
Jag mötte henne på Stockholms universitet i går kväll.
- Det är ju sorgligt att se hur läget är just nu, sa hon om krisen för partiet.

De var tre i klubben en gång i tiden. Anna Lindh, Mona Sahlin – och Margot Wallström.

Den första blev mördad. Den andra misslyckades som partiledare. Återstår Wallström.

Redan när Göran Persson avgick 2007 var det många som hoppades att hon skulle bli ny partiledare för Socialdemokraterna. Men Wallström, som då var EU-kommissionär, vägrade. I stället stöttade hon väninnan Sahlin.

I dag för Margot Wallström hundratusentals våldtagna kvinnors talan i FN. Hon har New York som bas, men är ständigt på resande fot. I dag talar hon i riksdagen, på torsdag reser hon till landet med världens lägsta levnadsstandard, Sierra Leone i Västafrika.

Men om bara några månader, i mars nästa år, går hennes mandat ut.  Och säkert hoppas många att hon då ska flytta hem – och rädda partiet.
Men?
- Jag har sagt att jag ska fullfölja det här mandatet och sen får vi se… Min familj vill väldigt gärna att jag ska komma hem förstås.

Och då kan det bli nya uppdrag för Socialdemokraterna?
- Det betvivlar jag starkt, men vi får se vad som händer framöver.

Hon har konsekvent under det senaste årtiondet valt att inte kommentera politik på hemmaplan – men nu bryter hon tystnaden.
Hur ser du på opinionsläget för Socialdemokraterna i dag – 25 procent i de senaste mätningarna?
- Jag kan ju följa det här som en intresserad svensk och partimedlem, och det är klart, det är ju sorgligt att se hur läget är just nu.

Finns det något som kan få dig att engagera dig för partiet på hemmaplan igen?
- Nu har jag ju ett uppdrag för FN och jag tänker slutföra det. Och det ger inte tid till någonting annat, än ett helhjärtat engagemang för att stoppa våldtäkter i krig och konflikt.

Det är beskedet till alla i partiet som hoppas på en storstilad comeback?
- Jag tror att de har förstått vid det här laget att jag tänker fullfölja den här uppgiften, och att det är fullt upp med den.

Trodde du att det kunde gå så illa – bara var fjärde svensk skulle rösta på partiet i dag?
- Du kommer inte att kunna locka in mig i sådana diskussioner om detta. Jag är på så stort avstånd från partiet, så jag är inte rätt person att fråga om de här sakerna.

Hade det inte gått bättre med dig som partiledare?
- Det tror jag inte. Det är liksom lönlöst att spekulera i de sakerna, och det har jag gett besked om förut.

Har du fört några samtal med Håkan Juholt sen han tillträdde som partiordförande?
- Nej, det har jag inte.

Om han skulle vända sig till dig och vädja om att du tog ett uppdrag för att rädda partiet, vad svarar du då?
- … vilket är högst osannolikt. Det går ju inte att spekulera kring sådana frågor, det blir bara fånigt alltihop.

Men hur kommer det sig att ni inte ens har pratat med varandra, du var ju ändå en tongivande socialdemokratisk minister?
- Jag har ju varit långt borta från första början. Jag har varit utomlands i tretton år, och jag skulle väl tro att det är logiskt att han inte vänder sig till någon sådan i första hand.

Hur mycket följer du med i det som händer här hemma?
- Jag lyssnar varje morgon på nätet på P1 och försöker följa med i nyheterna på nätet, men det är i stort sett allt.

Är du intresserad av hur det går för socialdemokraterna?
- Det är klart att jag är intresserad av hur det går för Socialdemokraterna, det är jag.

Hur ser du utifrån på Håkan Juholts insatser som partiledare så här långt?
- Nej, jag tänker inte… Jag tänker avstå från att kommentera sådana frågor eller ge några omdömen.