Jag stod och pratade med Calle Johansson om det i förra veckan, att det nästan är skrattretande att det mest sevärda laget av de som är kvar i Stanley Cup-slutspelet är New Jersey Devils.
Säg det till en hockeysupporter som legat i ide sedan 2003 så lär han undra vad du har rökt på sistone.
Men så är det – att jämföra Rangers med Devils är ungefär som att jämföra Chelsea med Barcelona. Nu vi att det var Chelsea och inte Barcelona som vann Champions League den här säsongen, så det är inte alltid det mest sevärda laget som vinner.
I slutspelet handlar allt om att vinna matchen, oavsett pris.
Men en del av mig hoppas att Rangers inte vinner Stanley Cup den här säsongen. För då lär vi få se fler lag anamma deras galna täcka-skott-och-bygga-mur-runt-målvakten-taktik.
Det spelet är ganska tröttsamt att kolla på i längden.

***
Nej, Devils är inte NHL:s svar på Barcelona, verkligen inte, men bilden tjänar ändå sitt syfte för att illustrera skillnaden på lagen från varsin sida av Hudson River.

***
Viktor Fasth till Anaheim, alltså. Det avslöjade ju Expressens Henrik Sjöberg för länge sedan, men igår blev övergången officiell.
Jag tror den svenske VM-målvakten har ganska goda möjligheter att ta reservrollen bakom Jonas Hiller och dessutom kanske få bära förstaspaden under vissa delar av säsongen.
Bli inte förvånad om Fasth får lira 30 matcher i NHL nästa säsong.

***
Nattens tweet stod Simone för:
”Henke får börja spela back och forward, också, om Rangers skall ta hem den här serien.”
Kudos även till Robban, som när jag inför matchen skrev att min känsla är att Rangers vinner svarade:
”Jag fick oxå en sådan känsla. Men då blir jag misstänksam och tänker tvärtom. Devils 4-1 inatt.”
Så ska jag börja resonera!

***
Någon har gjort nyhet av att Boston Bruins skulle vara intresserade av Columbus storstjärna Rick Nash.
Jag kan bespara er scoop-sökande journalister jobbet att gräva vidare på temat och avslöja här och nu att det finns 29 general managers i NHL som gärna skulle vilja trejda till sig storskytten.

***
Är det inte häftigt att Martin Brodeur är bara två segrar från en ny Stanley Cup-final?
I natt räddade 40-åringen 28 av 30 skott och fick även en assist på Zach Parises mål i tom bur.
Legendar.

***
Det här med att Los Angeles-media har noll koll på NHL och hockey är väldigt roligt. Det kommer nog med när jag rankar säsongens 15 dråpligaste händelser i Pro Hockeys Stanley Cup-nummer.
Pinsamt för de inblandade dock, särskilt den här kvinnan, som nog haft bättre dagar på jobbet:

Skön…t att de avslutar med att slänga upp NHL:s original-logga, som inte har använts på sju år…

***
Ställningen i Stanley  Cup-semifinalerna just nu:
Rangers-Devils 2-2
Phoenix-Los Angeles 1-3
I natt möts Phoenix och Los Angeles. Nedsläpp: 03:00.

Hilsen. Linus.
Följ mig på twitter: http://www.twitter.com/linushugosson
Kan även nås på mail: prohockey@egmont.se

Nu blir det lite reklam här i bloggen. Är ju inte bara bloggare utan även redaktör för Sveriges största, bästa och, eh, enda NHL-tidning Pro Hockey – och i förra veckan kom vi ut med nytt nummer.

Som ni ser på omslaget här ovan testar vi att skriva om NHL:s största stjärnor för en gångs skull. Skämt åsido – numret domineras av en ranking av NHL:s 50 bästa spelare, fördelat på fem positioner. Ihop med det har vi fem spelarporträtt av det kortare slaget: Henrik Lundqvist, Erik Karlsson, Ilya Kovalchuk, Evgeni Malkin och Teemu Selänne.

Vi kollar även in morgondagens stora stjärnor. Hockeysverige.se:s Uffe Bodin har rankat de 15 hetaste talangerna inför draften, som avgörs om en månad i Pittsburgh.

Temat för numrets ”Behind the Scenes” är spelsystem och då främst ”trap”. Låter kanske inte så upphetsande, men jag tycker artikeln är riktigt intressant och givane.

När jag var i Detroit tidigare i år passade jag på att intervjua finnen Valtteri Filppula och i det här numret kan ni läsa resultatet av det mötet.

Månadens lag är Ottawa och texten får tjäna som en sorts resumé över deras överraskande bra säsong.

Dessutom: våra experter tippar alla vinnare vid NHL Awards, legendaren Red Kelly, NHL-spelarnas twittrande, säsongens fighterhöjdpunkter.

Missa inte det här numret – i butik just nu!

Det har tisslats lite om att Detroit skulle vara intresserade av Washingtons och Rysslands stjärna Alex Siomin, eller Semin, som han heter i NHL. Jag har haft svårt för det ryktet ända från första gången jag hörde det, då vi sällan ser Red Wings satsa på en sådan högriskspelare som den nyckfulle 28-åringen.
Vissa kvällar är han NHL:s hetaste målskytt – många andra ser han mest ut att fundera på vilken film han ska se på nästa flygresa…
Men efter att ha sett Siomin spela tre matcher på Pavel Datsiuks högerkant i det ryska världsmästarlaget tror jag Red Wings lagledning i varje fall tar sig en funderare på om duon ska återförenas i Motown till hösten. 13 och 28 har hittat varandra fint och tydliga tendenser har märkts att Datsiuk gör Siomin till en effektiv målskytt.
Siomin blir unrestricted free agent i sommar – alltså helt fri att gå vart han vill efter 1 juli, om han inte förlänger med Capitals innan dess. Hans nuvarande kontrakt gav honom 6,7 miljoner dollar i lön den här säsongen, exakt samma lön som Datsiuk har i Detroit. För den tunga pengasäcken fick Caps 21 mål och 54 poäng på 77 grundseriematcher plus 3 mål och 4 poäng på 14 playoffmatcher.
Inga direkta superstjärnesiffror – men Siomin har enorm potential, om han bara håller motivationen uppe en hel säsong. Att spela med en läromästare som Datsiuk skulle kanske ha en sådan effekt på den tekniskt skicklige högerskytten.
Säsongen 2009-10, då Caps fortfarande spelade offensiv hockey, sköt Siomin 40 mål i grundserien.

***
LÄS MER: ”Förändringar behövs i Detroit”

***
Tror nog Siomin behöver gå ner under fem miljoner dollar i lönetaksträff för att Detroit ska tycka han är intressant. En sådan löneutveckling vore märklig för en 28-åring som rimligtvis borde vara på toppen av sin karriär…
Men det kan ju bli en Marian Hossa-lösning – att de klämmer in ett 1-årskontrakt för allt de har kvar under lönetakets övre gräns när alla andra spelare är på plats.

***
Slog över från VM-finalen till Los Angeles-Phoenix efter två perioder och slogs av den enorma skillnaden på tv-bilderna från Hartwall Arena i Helsingfors och Staples Center i LA.
Europa kan verkligen lära sig av NHL hur man ljussätter en arena. Tv-bilderna från NHL-arenorna är så väldigt mycket bättre, bara tack vare ljussättningen.

***
Måste förtydliga en grej från förra inlägget. Nej, jag tror inte det är kört för Edmonton att bli ett topplag och vinna Stanley Cup bara för att deras unga stjärnor börjar få tyngre kontrakt.
Men de ser inte ut att kunna utnyttja tiden då de unga stjärnorna är billiga på samma sätt som Chicago och Pittsburgh gjorde, och därför blir det svårare för dem.
Edmontons placeringar i NHL de senaste åren:
2006-07: 25
2007-08: 19
2008-09: 21
2009-10: 30
2010-11: 30
2011-12: 29

Hilsen. Linus.
Följ mig på twitter: http://www.twitter.com/linushugosson
Kan även nås på mail: prohockey@egmont.se

Var på Globen idag och såg två VM-kvartsfinaler. Nog om det.
Jag träffade agenten Gunnar Svensson, pappa till Magnus Pääjärvi, och vi pratade en del om Edmonton.
– Jag tror inte Tom Renney blir kvar som coach, siade Gunnar.
Och bara några timmar senare kom nyheten att Oilers väljer att inte förlänga kontraktet med Renney.
Jag tar det som ett tecken på att lagledningen vill ha en coach som kan börja pressa de unga spelarna till att vinna och ta sig till slutspel. Renney är en fantastisk lärare för unga spelare och han kan verkligen utveckla talanger hos folk, men han har inget vidare facit som vinnare. Låter för övrigt som en bra beskrivning av Pär Mårts, inte sant?
Skulle inte bli förvånad om GM Steve Tambellini anställer en Sutter-typ.
Pääjärvi och Anton Lander har kontrakt med Edmonton nästa säsong.

***
För någon dag sedan kom ju beskedet att Dale Hunter väljer att kliva av som tränare för Washington Capitals.
Om det är viktigt för Oilers att träffa rätt med rekryteringen av en ny tränare, så är det än viktigare för Caps, som lider av någon form av identitetskris efter flera års jiddrande med spelidéer.
Vad är kännetecknet för Capitals-hockey? Ingen vet.
Här krävs en stark profil med en tydlig spelidé som både gör lagets superstjärnor Alex Ovetjkin och Nicklas Bäckström till glada spelare samt ger framgång i slutspelet.

***
Varken Oilers eller Capitals har meddelat vem som blir deras nya coach.

***
Påpekade för Gunnar Svensson, och jag tror han höll med, att tiden börjar rinna ut för Edmonton. Sommaren 2013 ska Taylor Hall och Jordan Eberle få nya kontrakt och de lär kräva minst fem miljoner dollar vardera i lönetaksträff. Året efter det är det Ryan Nugent-Hopkins tur att få nytt avtal. Då försvinner utrymmet att värva stjärnkomplement till det unga gardet.
När Pittsburgh vann Stanley Cup 2009 hade både Jordan Staal och Evgeni Malkin relativt billiga rookiekontrakt. Samma med Chicago året efter, då Jonathan Toews och Patrick Kane fortfarande lirade på ”entry level contracts” och Duncan Keith var löjligt underbetald.
Edmontons lönetakssituation kommer att bli kärvare de närmaste åren.

Hilsen. Linus.
Följ mig på twitter: http://www.twitter.com/linushugosson
Kan även nås på mail: prohockey@egmont.se

Inte nog med att Phoenix Coyotes har hamnat i ett jobbigt 0-2-underläge i serien mot Los Angeles Kings. I den ödesmättade tredje matchen kan de få klara sig utan sina två viktigaste anfallare. Både toppcentern Martin Hanzal och lagkaptenen Shane Doan fick matchstraff i nattens match.
Hanzal för en boarding på Kings lagkapten Dustin Brown och Doan för samma överträdelse mot Trevor Lewis.
Jag skulle inte bli förvånad om Hanzal får en matchs avstängning medan Doan förmodligen klarar sig undan med böter, alternativt inget straff alls. Hanzals boarding var snäppet värre än Doans.
Om Coyotes förlorar nästa match, som dessutom spelas i Los Angeles, blir uppförsbacken förmodligen alldeles för brant.

Doans tackling:

Hanzals tackling:

***
Dustin Brown blir bara bättre och bättre för varje match.
I natt fick han hela Coyotes att koka av irritation och frustration med sitt fysiska spel.
Kings lagkapten bygger en stark kandidatur för Conn Smythe Trophy.

***
Inte så snygga tacklingar av Phoenix-spelarna. Då var Niklas Kronwalls tackling i gårdagens VM-match mot Lettland desto vackrare. Undrar hur letten mår idag:

Hilsen. Linus.
Följ mig på twitter: http://www.twitter.com/linushugosson
Kan även nås på mail: prohockey@egmont.se

Du känner så klart till klyschan, som stämmer för det mesta i Stanley Cup-sammanhang. Det är defensiv som ger framgång, inte offensiv.
Finalen i Eastern Conference kan bli ett nytt exempel på den tumregeln.
New York Rangers ses av många som den stora favoriten mot New Jersey Devils, just för sin förmåga att försvara den egna buren mot mer anfallsskickliga lag.
Jag är benägen att hålla med.
Devils har gjort det bra i serierna mot Florida Panthers och Philadelphia Flyers, men nu möter de ett lag som inte kommer att ge dem en enda millimiter isyta gratis.
Jag tror det är bäddat för en drömfinal mellan New York Rangers och Los Angeles Kings.

4 saker jag gillar med New York Rangers:
1. Offerviljan. Spelarna i Rangers har gjort det till en konstform att täcka skott. De gör det effektivt, de gör det smart. Det är på ett sätt grunden för hela deras spel, eftersom det visar på en arbetsmoral och karaktär som återfinns i alla andra aspekter av det vi kallar ”Ranger hockey”. Det är högsta prioritet för New Jersey att lyckas komma förbi alla täckande utespelare för att få fram pucken till Henrik Lundqvists målområde.

2. Clutch-Richards. Brad Richards värvades för dyra pengar för just den här tiden. I slutspelet har han bevisat sitt värde för Rangers med viktiga mål i rätt tid. Ingen skulle bli särskilt förvånad om han fortsätter med det i serien mot Devils.

3. MVP Hank. Rangers har en klar fördel på målvaktssidan i den här serien. Martin Brodeur må vara tidernas bästa målvakt enligt somliga, men här och nu är Lundqvist ett par klasser bättre. Det var i första hand tack vare Henke som Rangers klarade av att slå ut Washington Capitals i förra rundan.

4. Backtopparna. Trion Dan Girardi, Ryan McDonagh och Marc Staal har varit ruskigt bra i det här slutspelet.

4 saker jag gillar med New Jersey Devils:
1. Offensiven. Tänk att jag skriver dessa rader om New Jersey Devils! De har ett bättre anfallsspel än Rangers och giftigare spjutspetsar i Ilja Kovaltjuk, Zach Parise och Travis Zajac. Devils power play är klassen bättre än Rangers.

2. Veteranens lugn. Nej, Brodeur är inte världens bästa målvakt längre, men han har en aura av harmoni och lugn över sig i det här slutspelet, och det smittar av sig på hans medspelare.

3. Coachens ”game plan”. Peter DeBoer visste precis hur Philadelphia Flyers skulle tas i förra serien. Han la upp en perfekt strategi i varje match och fick sina spelare att tro på den. Jag tror han har ett par ess att spela ut mot Rangers. DeBoer vet också hur han på bästa sätt ska använda sina rollspelare.

4. Den galna forecheckingen. Det är fascinerande att kolla på hur Devils forecheckar ursinnigt så fort de inte har pucken. De pressar väldigt högt i banan och ger motståndarna väldigt kort tid för att göra uppspel. Tacklingarna mot backarna fullföljs alltid och det nöter ner motståndarna. Det var extremt framgångsrikt mot Flyers, frågan är om effekten blir lika god mot Rangers.

Mitt tips: Jag hör vissa skrällklockor ringa för New Jersey Devils, som kommer att ge Rangers en riktigt tuff resa i den här serien, men jag tror att Henrik Lundqvist blir tungan på vågen. Rangers vinner med 4-3 i matcher.

Här är spelschemat för serien, svenska tider:
Tisdag 15/5, kl 02:00: Rangers-Devils
Torsdag 17/5, kl 02:00: Rangers-Devils
Lördag 19/5, kl 19:00: Devils-Rangers
Tisdag 22/5, kl 02:00: Devils-Rangers
Torsdag 24/5, kl 02:00: Rangers-Devils
Lördag 26/5, kl 02:00: Devils-Rangers
Måndag 28/5, kl 02:00: Rangers-Devils

Hilsen. Linus.
Följ mig på twitter: http://www.twitter.com/linushugosson
Kan även nås på mail: prohockey@egmont.se

Det är ingen tvekan om att Phoenix Coyotes och Los Angeles Kings har imponerat mest på den västra halvan i årets Stanley Cup-slutspel. Båda lagen är formtoppade och det har deras två tidigare motståndare bittert fått erfara.
Phoenix neutraliserade Chicago Blackhawks i första omgången och arbetade hårdare än Nashville Predators i andra. Los Angeles i sin tur chockade Vancouver Canucks och tog udden av St. Louis Blues.
Det är två värdiga Conference-finalister som nu möts i vad som ser ut att bli en tät och målsnål serie. Den stundande målvaktsduellen mellan Mike Smith och Jonathan Quick blir en showdown i klass med Wayne Gretzky vs Bryan Trottier i mitten på 1980-talet. Två MVP:s slåss om kungatiteln i en serie som kan gå åt vilket håll som helst.
Den som vinner målvaktskampen vinner förmodligen även serien åt sitt lag.

4 saker jag gillar med Los Angeles Kings:
1. Positionsspelet: Darryl Sutters mannar är ruskigt säkra i sitt positionsspel, inte minst i forecheckingen. De vet vart de behöver åka på isen för att sätta största möjliga tryck på motståndarna. Det syntes inte minst i serien mot St. Louis Blues och jag tror det blir en faktor även mot Phoenix.

2. Målvaktsspelet: Det krävs något alldeles extra för att överlista Quick när han spelar som han gör för tillfället, och framför sig här den omutlige amerikanen ett väl fungerande försvar.

3. Anfallsspelet: Av de lag som är kvar i slutspelet gör Kings flest mål, tillsammans med New Jersey, och det går åt mycket energi för att försvara sig mot Anze Kopitar, Mike Richards, Jeff Carter, Dustin Brown, Justin Williams och Dustin Penner. Kings kan mönstra tre kedjor med potential att producera mål.

4. Penalty killing: Ja, Kings gör mål, men nästan bara i fem mot fem, ska tilläggas, för är det något som inte har fungerat för Kings i årets slutspel så är det power play-spelet, där utdelningen ligger på 8,5 procent så här långt. Penalty killing har å andra sidan varit lysande – 92,1 procent.

Mer läsning: Slutspelskungarna

4 saker jag gillar med Phoenix Coyotes:
1. Målvaktsspelet: Smith, Phoenix överraskande målvaktshjälte, är en matchvinnare av rang för tillfället. Hans fantomspel är den största anledningen till att Coyotes är framme i Conference-final, och om de ska ha en chans att rubba Kings måste han fortsätta att lira som en speedad Dominik Hasek.

2. OEL: Jag hoppas verkligen att svenska hockeyfolket offrar lite sömn för att njuta av Oliver Ekman-Larssons mogna spel. Den unge Tingsrydsonen är en av slutspelets bästa backar och gör väldigt sällan misstag. Han är inte lika iögonfallande som Erik Karlsson, men sett till helheten är han minst lika effektiv i en hockeymatch.

3. Special teams: I Phoenix har jag hittat en ny favoritspelare i defensive centern Boyd Gordon, som är lika bra på att döda utvisningar som Jevgenij Malkin är på att överlista Viktor Fasth. Dessutom har Coyotes ett bra mycket mer effektivt power play än vad Kings har.

4. Coachen: Men den kanske största fördelen för det av NHL ägda ökenlaget ligger på coachsidan, där Dave Tippett alltid verkar ha rätt lösning att ta till. Jag tycker han är en av NHL:s bästa coacher under match, då hans spelintelligens kommer väl till användning för att svara på motståndarnas drag och händelser på isen.

Mer läsning: Ökenvargarnas osannolika resa

Mitt tips: Sammantaget ser jag Los Angeles som ett bättre lag än Phoenix, och Quick som en li-hite starkare målvakt än Smith, så jag ger dem segern med 4-2 i matcher.

Här är spelschemat för serien, svenska tider:
Måndag 14/5, kl 02:00: Phoenix-Los Angeles
Onsdag 16/5, kl 03:00: Phoenix-Los Angeles
Fredag 18/5, kl 03:00: Los Angeles-Phoenix
Söndag 20/5, kl 21:00: Los Angeles-Phoenix
Onsdag 23/5, kl 03:00: Phoenix-Los Angeles
Fredag 25/5, kl 03:00: Los Angeles-Phoenix
Söndag 27/5, kl 02:00: Phoenix-Los Angeles

Hilsen. Linus.
Följ mig på twitter: http://www.twitter.com/linushugosson
Kan även nås på mail: prohockey@egmont.se

Vilken galen Game 7 det blev mellan Rangers och Capitals!
Ni vet så klart redan hur det gick - Henrik Lundqvist storspelade och såg till att Rangers Stanley Cup-dröm lever vidare, medan Nicklas Bäckström får ta sig en funderare på om han ska hem och spela VM (kanske har han redan lämnat besked när du läser detta).

För dig som vill veta hur matchen var rekommenderar jag att du ögnar igenom LIVE-rapporten jag gjorde i natt. Den finns att läsa här >>

Här ska jag nu ranka slutspelets fem bästa spelare, utifrån kriterierna för Conn Smythe Trophy, det vill säga vilka som har varit viktigast för sina respektive lag.

5. Dustin Brown, Los Angeles Kings
Kapten Brown var magnifik att beskåda i serien mot St. Louis. En stor ledare som sätter exempel genom att spela hårt. Även en duktig målskytt.

4. Ilja Kovaltjuk, New Jersey Devils
Den ryske måltjuven spelar ofantligt mycket och är värdefull för Devils spelidé, som är mer offensiv än vad man kan tro.

3. Jonathan Quick, Los Angeles Kings
Är i mitt tycke slutspelets bästa målvakt och är den främsta anledningen till att Kings är framme i Conference-final för första gången på 19 år.

2. Mike Smith, Phoenix Coyotes
Skrev nyss att Quick är slutspelets bästa målvakt, men sett till värde för det egna laget måste Smith rankas före sin kommande motståndare i Conference-finalen. Coyotes framgångskoncept är helt enkelt att Smith står på huvudet i match efter match. Hur länge ska han hålla?

1. Henrik Lundqvist, NY Rangers
Lundqvist var den stora anledningen till att Rangers vann Eastern Conference i grundserien, men i slutspelet har hans MVP-aktier ökat ännu mer i värde. Ni som såg nattens match mot Washington förstår vad jag menar – ”Kung Henrik” räddar sitt lag gång efter gång.
Av semifinallagen har Rangers klart sämst anfallssiffror. De gör bara 2,07 mål per match, ändå är de framme i Conference-final. Varför? Henrik Lundqvist!

***
Gäller Europa-regeln även i årets slutspel?
De senaste tre årens mästare har alla inlett säsongen i Europa, och av de fyra lagen som är kvar i årets slutspel såg vi två i Globen i höstas.
Blir det final mellan Los Angeles och Rangers?
Som Erik Granqvist skrev till mig på twitter: ”Spelarna får bra harmoni i starten här i Europa.”

***
Kolla in David Beckhams sköna gliring mot Montreal-pressen:

***
Är det bara jag som får 1994-vibbar från Rangers?
Nu möter de dessutom New Jersey Devils i Conference-finalen, precis som för 18 år sedan.
Får vi en ny hjältesaga i Stephane Matteau-klass?

***
Var det här sista gången vi såg Alex Siomin i en NHL-tröja?
Den loje, men väldigt talangfulle, ryssen sitter ju på ett utgående kontrakt och lär få feta anbud från KHL.
Hans marknadsvärde i NHL är dock naggat i kanten efter en ganska svag säsong.

***
Vilken match Carl Hagelin gjorde!

***
Kan inte låta bli att – återigen – undra om inte Capitals skulle bli ett jobbigare lag att möta om coach Dale Hunter spelade Bäckström ihop med Alex Ovetjkin lite oftare.
Men så länge Hunter är coach i Washington lär det se ut så här. Han fick frågan efter förlusten hur nära Caps är att kunna vinna Stanley Cup. Hans svar: ”Vi spelar helt rätt just nu. Det är bara ett mål som skiljer i den här serien.”

***
Rangers vann grundserieserien mot Devils med sju poäng (3-2-1) mot sex (3-3-0).
Lär bli en tajt Conference-final.
Ny Game 7?

Hilsen. Linus.
Följ mig på twitter: http://www.twitter.com/linushugosson
Kan även nås på mail: prohockey@egmont.se

Det sägs att Rangers aldrig har förlorat en Game 7 på hemmais i Madison Square Garden.
I natt sätts den fina traditionen på prov igen när Conference-semifinalen mot Washington Capitals ska avgöras.
Vi som har följt serien vet att det är omöjligt att på förhand vara säker på vilket lag som ska vinna. Precis som jag skrev i förra inlägget kan man lika gärna singla slant om segern.
Det blir en superrysare av episka proportioner.

Jag tror det blir otroligt jämnt och att första målet blir av avgörande betydelse.
Så långt vågar jag sträcka mig i mitt ”säkra” förhandstips.
Ska jag våga mig ut på vattnet tror jag vidare att Capitals tar hem det. Jag grundar det på att de såg starkare ut i senaste matchen, då Rangers aldrig kom riktigt nära Braden Holtby (nybliven farsa!) i Caps-målet.

2-1 till Washington blir mitt tips.
Med tanke på hur jag tippat under det här slutspelet är det således bara att gratulera Rangers-fansen till avancemanget…

Matchen börjar kl 01:30 och LIVE-bevakas av undertecknad på SportExpressen.se – hoppas ni är med mig i natten och kommenterar och chattar!

Hilsen. Linus.
Följ mig på twitter: http://www.twitter.com/linushugosson
Kan även nås på mail: prohockey@egmont.se

Washington Capitals spelade för att hålla säsongen vid liv i nattens hemmamatch mot New York Rangers. En förlust skulle innebära respass från världens roligaste turnering – Stanley Cup-slutspelet. Man skulle kunna förstå om de kände av pressen.
Men om de nu var nervösa syntes det inte direkt i deras spel. Det var gasen i botten från första nedsläpp och när de sedan fick sin ledning lät de aldrig Rangers komma tillbaka in i matchen.
Det var fruktansvärt imponerande att se hur de försvarade sig. Rangers skapade såklart ett antal chanser, men lyckades nästan aldrig komma riktigt nära Braden Holtbys nätmaskor.
Det krävdes en ganska saftig goalie interference för att Rangers skulle spräcka nollan, men det skedde med 50 sekunder kvar och Caps lyckades hålla undan till slutsignalen.
2-1-segern innebär att det blir en Game7 på lördag natt.
En fullständigt oviss och helt öppen match på förhand. Inte ens en Saida eller Nostradamus i högform hade kunnat förutspå utgången.
Det enda mönstret i serien är att lagen vinner varannan match så här långt, och det talar för att Rangers vinner på lördag. Men samtidigt såg Capitals väldigt bra ut i nattens match och lär ha en del momentum med sig till Game7.
Jag säger som twitterkompisen SteffeG – ”flip a coin”…

***
Nu hörs inte så många kritiker som undrar var ”den riktiga” Alex Ovetjkin tagit vägen. I natt gjorde han det viktiga 1-0-målet, hade chans på fler mål och var en faktor i det fysiska spelet. Capitals ryske lagkapten är riktigt bra för tillfället.
Det kan man också säga om backen Mike Green, som i mina ögon var isens bästa spelare inatt, Nicklas Bäckström, som stod för två fina assistpoäng, och Braden Holtby, som återigen visade prov på mental styrka genom att studsa tillbaka från en förlust.
Och checkingkedjan med Troy Brouwer, Joel Ward och Matt Hendricks var äckligt effektiv i sättet att stänga ner Rangers anfall.

***
Matchen visade tydligt vad Calle Johansson sa redan för tre månader sedan till Pro Hockey. Rangers saknar kreativiteten att skapa offensiv på egen hand.
När de hamnar i underläge mot en motståndare som Washington får de väldigt svårt att komma tillbaka. I natt var tänkta offensiva spjutspetsar som Brad Richards och Marian Gaborik smärtsamt tysta.
På lördag behöver Rangers big guns dundra på för kung och fosterland om drömmen om Stanley Cup ska hållas vid liv.

***
Ovetjkin har nu 30 mål på 50 playoffmatcher.
Enligt NBC Sports har ingen spelare nått 30 mål så snabbt sedan Joe Sakic gjorde det för 15 år sedan…

***
Anaheim har förlängt med Saku Koivu.
Min första tanke när nyheten kom: hoppas det innebär att kompisen Teemu Selänne också bestämmer sig för att lira vidare.

***
Blir ni Predators-fans (finns det såna i Sverige?) nervösa av att höra Ryan Suters kommentarer från idag?
Stjärnbacken har ingen aning om han ska förlänga med Nashville eller gå vidare någon annanstans, men han uttryckte en stark önskan om att skriva ett ”livstidskontrakt” nu i sommar.
Om det blir med Predators, Detroit eller någon annan klubb återstår att se.
Suter blir unrestricted free agent den 1 juli.

Hilsen. Linus.
Följ mig på twitter: http://www.twitter.com/linushugosson
Kan även nås på mail: prohockey@egmont.se