Jag har i flera säsonger skrivit om det allvarliga ekonomiska läget i Leksand och att situationen är mycket värre än vad klubben givit sken av utåt.
Det har varit ett väldigt dribblande med siffror och tyvärr har många gått på det.
Jag har haft källor inifrån föreningen som kontinuerligt berättat hur det egentligen ligger till.
Men ingen ville lyssna, alla såg och hörde det man ville se och höra.
Men nu är alltså läget så illa att man inte ens kan dölja det längre.
Det behöver man alltså låna 25 miljoner kronor, med kommunen som borgensman, och det snart .
Och det är den kortsiktiga lösningen.
Kostnaden för arenan kommer ju inte att försvinna.
Leksand har alltid varit ett underbart hockeyparadis, där klubben betyder så mycket för orten.
Men i takt med att åren gått har fler och fler, av mailen att döma, nu tröttnat på att kommunen stöttar det som mest liknat en cirkus i flera säsonger.
Nu har man tvingats till kontinuitet och det är precis det som man behöver om man till slut ska gå hela vägen upp till Elitserien.
Eller ens överleva.
Det är alltid oerhört sorgligt när en så anrik klubb, med så fast förankring i den svenska hockeyhistorien och som betyder så mycket för så många människor också är så illa ute.
Det är hemskt att se hur man i så många år kunnat missköta en förening på det viset.
Jag har sagt det förut och säger det igen: Det är för många entusiaster som tillåts driva stora klubbar.
De har ett brinnande engagemang, men inte kompetensen.
Så nu står vi här igen med en av hockey-Sveriges mest populära och älskade klubbar i djup ekonomisk kris.
Och de som blir lidande är återigen de som lagt ner mest hjärta, passion och känslor - supportrarna.
Det är rent ut sagt vidrigt.

