President Barack Obama vann alltså till. Han blev därmed bara den andra demokratiska presidenten efter andra världskriget som lyckats vinna två val, Bill Clinton är den andra. Harry Truman och Lyndon B Johnson blev förvisso omvalda men de vann aldrig det första valet på egen hand. De var ju vicepresidenter och tog över när FDR respektive JFK dog.

Och valet slutade egentligen precis på det sätt som så många sa att det skulle gå. Det skulle bli jämnt, men elektorskartan talade hela tiden till Barack Obamas fördel. Segermarginalen räknat i elektorer ser ut att bli betydligt större än hans seger räknat i röster.

Vi får se vad republikanerna drar för slutsatser av denna förlust. Säkert är att det inte kommer att räcka med att i framtiden försöka locka egentligen bara de vita rösterna. Andelen har sjunkit från val till val. År 1992 var 87 procent av väljarna vita. År 2008 hade det sjunkit till 74. Än finns inga siffror för i år, men andelen har säkert sjunkit ännu mer.

Men Mitt Romney sträckte inte ut någon hand till latinoväljarna i detta val och han betalade för det. En som förstår det är republikanen Jeb Bush. Vi får se om han ställer upp om fyra år.

Romney hoppades i sitt tal här i natt på bättre partisamarbete i kongressen. Måtte han bli bönhörd. De sista två åren har varit bedrövliga. Republikanerna har obstruerat så gott de kan, men även Obama kan onekligen bli bättre på att försöka kompromissa och lära känna den andra sidan. John Boehner förblir talman även i det nya representanthuset eftersom republikanerna behåller kontrollen där.

Förhoppningsvis har Obama telefonnummer till honom den här gången så han kan ringa och gratulera. När republikanerna tog över representanthuset 2010 så saknade Vita huset först ett nummer till talmannen, skriver Bob Woodward i sin senaste bok.

Fast i natt var den nog snarare Boehner som borde ringa och gratulera. Det var en stor natt för presidenten. Nu har han chansen att på allvar skriva in sig i historien som en av de stora demokratiska presidenterna.