Krisen i Mellanöstern sätter både Barack Obama och Mitt Romney på prov.
Hur har det gått hittills?
Nja, de ser bägge ut som förlorare.

Det har oftast sina fördelar att behålla lugnet i krissituationer. Det är en av president Barack Obamas starka sidor.

Han demonstrerade det 2008 när han bara var kandidat under den akuta ekonomiska krisen. John McCain däremot överreagerade och slog därmed undan benen på sig själv.
Mitt Romney skulle behöva lite av den kylan också. Han reagerade mycket snabbt när protesterna bröt ut i tisdags och gick till attack mot Obama för ett uttalande som ambassaden i Kairo gjort.
Ambassaden fördömde de ”individer som fortsätter såra muslimers religiösa känslor”, det vill säga skaparna av den anti-muslimska filmen.
Romney såg det uttalandet som ”skandalöst” och beskyllde Obama-administrationen för att ”sympatisera med de som låg bakom attacken”.
Några timmar senare stod det klart att den amerikanska ambassadören dödats i en attack i Libyen, men Romney fortsatte dagen efter sin angrepp.
- Att be om ursäkt för amerikanska värderingar är aldrig rätt.
Många håller nog med om det, men Romney fick snart kritik för att han reagerat för snabbt, innan någon egentligen visst vad som hänt. Och det ses inte som okej, att utnyttja tragedier i utlandet för omedelbara politiska syften.
Så Romney ansågs inte presidentlik. Ja, han har även fått kritik av republikanska kommentatorer som Peggy Noonan på Wall Street Journal.
En plump i protokollet för Romney, med andra ord.
Men krisen i Egypten kan på sikt bli en än större huvudvärk för Barack Obama. Den amerikanske presidenten har upprepade gånger ställt sig på det egyptiska folkets sida, mot militären som haft makten där i decennier.
Som tack attackeras nu den amerikanska ambassaden i Kairo över en skrattretande usel film som lagts ut på Youtube.
Egyptens nye president, Muhammed Morsi, kommer från det muslimska brödraskapet, inga naturliga allierade till USA. Han väntade länge med att fördöma attackerna och egyptisk polis har agerat tamt.
Det fick Obama att i en intervju säga att han inte anser att Egypten längre är en allierad, men inte heller en fiende.
Det är ett sensationellt uttalande. Egypten har varit en hörnsten i USA:s Mellanösternpolitik.
Obama kan bara hålla tummarna för att Egypten inte går förlorat. Han vet hur det gick för president Jimmy Carter, som förlorade Iran, en annan hörnsten i USA:s Mellanöstern-strategi.