När Zenit möter Sjachtar Donetsk på Petrovskij-stadion i S:t Petersburg i Champions League i kväll är tiden bokstavligen ur led. För när resten av Europa steg upp i svinottan för att vrida tillbaka sina klockor för en timmes extra helgsömn natten mot den gångna söndagen struntade Ryssland för första gången i sin moderna historia i att gå över till vintertid.
Beslutet att satsa på evig sommar klubbades igenom tidigare i år av president Dmitrij Medvedev, med motiveringen att tidsomställningen om höstarna leder till ökad ohälsa bland ryssarna när mörkret över en natt börja lägga sig ännu tidigare än vanligt över Moderlandet. Dessutom har Medvedev på fullaste allvar hävdat att landets kor kan bli oroliga och underprestera när mjölkerskorna plötsligt dyker upp en timme senare eller tidigare än vanligt utan vidare förvarning.
Naturligtvis får Medvedevs dådkraft direkta effekter på Rysslands förhållande till väst. Under vinterhalvåret blir alltså tidsskillnaden mellan den centraleuropeiska tidszonen, där Sverige ingår, och den tidszon som rymmer Moskva och S:t Petersburg tre timmar i stället för två. Givetvis finns det ett enormt symbolvärde i Rysslands subtila fjärmande från den västeuropeiska samhällsrytmen genom att låta bli att peta på armbandsklockans visare, och det är ungefär någonstans här vi kan låta fotbollen klampa in på den storpolitiska scen runt vilken Östeuropabloggen inte utan vällust ständigt stryker med block och kulspetspenna.
Zenit-Sjachtar sparkas igång 18.00 centraleuropeisk tid, det vill säga 21.00 lokal tid. De internationella matcher som spelas på ryskt territorium under vinterhalvåret kommer enligt Uefas nuvarande tidtabeller följaktligen att vara avgjorda i en rekordgruvlig timme, som tidigast vid 23-snåret. Och ju närmare vi kommer de nordliga vintermånaderna med versala v:n, desto oftare kommer sena matchtider att sammanfalla med sjunkande utomhustemperaturer. Minns hur man i Kazan fick tidigarelägga en match mellan Rubin och Twente i Europa League i februari i år hela sex timmar för att inte hamna under det negativa tjugogradersstrecket i samband med kick-off.
Draget till sin spets kan man alltså tänka sig, att Uefa-farbröderna i större utsträckning än tidigare kommer att behöva mixtra med avsparkstiderna i sista stund när det vankas europeisk toppfotboll på de ryska arenorna under den del av året då snön ligger tät mellan husen och tidsskillnaden mellan öst och väst är som störst. I förlängningen skulle de nya, nyckfulla villkoren kunna störa de gästande lagens uppladdning, få dem ur balans och i bästa/värsta fall påverka deras samlade insats. Utifrån ett sådant synsätt skulle vi i Medvedevs orörda urverk kunna läsa in den ryska fotbollens internationella renässans.
