Läsarfråga:

Jag har beställt en guldlöpsedel om Brynäs SM-guld via mobilen, när får man den? Jag har väntat sedan 20 april. ANDREA ARNELL

SVAR DIREKT: Roligt att du vill ha en Brynäslöpsedel på väggen. Direkt efter Brynäst hockeyguld kunde läsarna beställa Brynäslöpsedlar via ett mess till ett speciellt mobilnummer. Kostnaden var 30 kronor.

Guldlöpsedlarna är tryckta och klara. Den ligger snart i din brevlåda. Det företag vi anlitar för distributionen lovar att de sista löpsedlarna är utskickade. Kanske var det helgen kring Valborg och 1 maj som gjorde att det tog lite längre tid än vanligt. Nu är flera av Brynässpelarna med i landslaget och slåss förhoppningsvis snart om ett nytt guld.
TOMAS KÄLL marknadsavdelningen

Jonny Nilsson i autografskrivartagen efter ett av sina långlopp på skridsko

I veckan skrev vi om den rekorddyra Munch-tavlan som såldes för 808 miljoner kronor på Sotheby’s i New York. Det fick förre världsmästaren i skridsko Jonny Nilsson att kontakta oss för att berätta om en Munch-tavla i Vålådalen.
Som många andra toppidrottare slipade Jonny Nilsson formen på den träningsanläggning som grundades av Gösta Olander. Hemma hos Olander hängde en version av Munchs nu så välkända konstverk ”Skriet”.
- Jag tyckte att det var en spöklik målning, på den tiden hade de flesta landskapsmålningar över soffan, säger Jonny Nilsson
En dag i slutet på 60-talet såldes tavlan.
- Gösta Olander behövde pengar och berättade att han fick 100 000 kronor för tavlan. Han skulle bara veta vad en Munch-tavla kostar nu.
Vi har med Munchmuseets hjälp försökt kartlägga vilken målning eller litografi Gösta Olander kan ha ägt. Men det visade sig omöjligt att spåra. Kanske någon läsare vet mer?
Härom veckan kunde man läsa om hemlösa hundar och katter på förstasidan Jag avslutar med ett inskickat citat ur Anders Ehnmarks satir om kvällspressen ”Karamellkoket” (1976):
”De två nyhetscheferna diskuterar lite uppgivet morgondagens tidning.
- Här är vi, en av Europas största tidningar, och toppar med storyn om en bortsprungen katt.
- Det är kanske därför vi är en av Europas största tidningar.”
Tack Anders Bursell för den påminnelsen, och alla andra läsare som mejlar om stort och smått.

En läsare som samlar på ”Upp till dans” ställer en fråga:

Jag har köpt den tredje delen i samlingen ”Upp till dans”, det var Vikingarna och den är bra. Men jag tycker mig höra att ”Corrine­ ­Corrina” inte är inspelad med Vikingarna? Bandet låter inte som det brukar.
Är det ­verkligen Vikingarna?

MIA JANSSON

SVAR DIREKT:

Jodå, det är Vikingarna. Låten ­Corrine Corrina var med på plattan ”Kramgoa låtar 6″ från 1978.

Det är en gammal standardlåt som spelades in första gången 1928 av den amerikanske bluessångaren Bo Chatmon (inspelningen finns på youtube).

På cd:n med Vikingarna är kanske soundet är lite annorlunda än vad det brukar. Skivbolaget meddelar att det var varken Christer Sjögren eller Stefan Borsch som sjöng in låten, utan en kille vid namn Thord Sjöman. Det är kanske anledningen till att du inte känner igen ditt dansband.

I veckan fortsätter samlarserien ”Upp till dans”, som du kan köpa tillsammans med din kvälls­tidning, med en fjärde del. Fler dansband som finns med i serien är Thorleifs, Flamingo­kvintetten, Scotts, Sven-Ingvars och Streaplers.
CARINA FRIBERG, marknadsavdelningen

I helgen snackades det en del om att journalister sympatiserar med Miljöpartiet, och i övrigt med sossarna och vänstern. Har inte läst en rad om det i er tidning.
Har detta att göra med att ni inte vill ta i detta av rädsla för att bli betraktade som partiska?

ROY S

SVAR DIREKT: Undersökningen som visar att fyra av tio journalister röstar på Miljöpartiet kommer från JMG vid Göteborgs universitet. Vi skrev en kort artikel om undersökningen i måndagens tidning. Men då skrev vi inte om underlaget. Över 40 procent av de tillfrågade avstod från att svara. Och det var endast 53 kvällstidningsjournalister som svarade, alltså färre än tio procent av alla redaktionella medarbetare på Aftonbladet och Expressen, GT och Kvällsposten.

Hur representativt underlaget till JMG-undersökningen är kan diskuteras, men den väcker ändå frågan om journalisternas egna politiska uppfattningar påverkar valbevakningen, vilket professor Kent Asp vid JMG hävdar.

Thomas Mattsson, Expressens chefredaktör, kommenterar så här: ”Jag tror inte det finns utrymme för personliga agendor i nyhets­förmedlingen i tidningar, radio och tv. Nyhetsvärderingen görs av professionella organisationer. Mitt mantra i debatten brukar vara att politiker och partier får ungefär den bevakning som de förtjänar.”

Bara avslutningsvis något som vi själva tycker är självklart. De journalister som anställs på Expressen behöver inte redovisa sin val­hemlighet.

En vanlig läsarfråga: Får man alltid svar av Expressen?
Nu senast är det Lars Hellman som undrar:
”Kan man räkna med att få svar i tidningen om frågan är av allmänintresse och annars ett eget mejlsvar”. Är det ont om tid så kanske man i alla fall kan få ett kort snabbt svar, tycker han.
Ja, vi försöker svara alla, ibland i tidningen, ibland i ett direkt personligt svar. Det kan hända ibland att någon läsare kör helt fast i ett smalt ämne och kräver uppmärksamhet gång på gång. Då prioriterar vi nya läsarfrågor. Vi är inte rädda för kontroversiella ämnen eller klagomål.
Läsaren Louise Christensen har förståelse för att vi rapporterar om rättegången mot Anders Behring Breivik men hon vill slippa se bilder på honom. Göte Sandsjö frågar varför vi inte bryr oss vad läsaren tycker eftersom vi fortsätter publicera bilder.
Vi vill ha läsarnas synpunkter men när det gäller Breivikbevakningen finns det inte en enda läsaråsikt. Några läsare veta allt och andra vill helt slippa helt. Det är en publicistisk uppgift vid nyhetsdesken att hitta rätt nivå i rapporteringen och då väger vi in läsarreaktionerna.
Expressen vill ha läsarkontakt. Vi är beroende av läsarkontakt. Vi lyssnar. Vi tar på våra möten upp åsikter och stämningar bland läsarna. Det leder till förändringar, i allt från detaljer i tv-tablåerna till större publicistiska övervägaren.

På löpsedeln skriver ni ibland ”Håll ut värmen kommer till helgen” och på förstasidan stod det i veckan ”Sol, värme, ny prognos för hela våren”. Men ofta är det fel och folk blir ­besvikna.
Varför lovar ni ut värme som inte kommer?

ROLF FRANSSON

SVAR DIREKT: Hej Rolf! Jag har full förståelse för din fråga, vem vill inte ha sol och värme? Det här med väder är inte helt enkelt, det skiftar ju som bekant. Vi använder oss av prognoser från främst SMHI och ibland från andra, internationella, väderinstitut. Institutens prognoser är ju lite generella och de kan inte vara hundraprocentigt pricksäkra. Utlovas sol och värme i Svealand så är det ett stort område och inom detta finns, tyvärr, alltid platser som inte får den utlovade värmen.

Förutsägelser för längre tider som ”för hela våren” görs nästan bara av vissa internationella institut och de betonar att de ju inte alltid kan vara exakta. Man ger till exempel förutsägelser av medeltemperaturen och om det är avvikelser uppåt eller nedåt. Det innebär att hela våren kan vara extra varm, men att det förstås finns perioder som kan vara kalla. Ju kortare prognoserna är desto mer exakta är de. Ibland presenterar vi också uppgifter som bygger på väderstatistik och hur troligt det är att en viss vädertyp återkommer under en särskild tid. Dessa förutsägelser är heller inte exakta utan bygger på sannolikhet vilket vi också redovisar.

LEIF KASVI, editionschef

Läsarfrågor om sommarjobb och korsord:

Är det försent att söka sommarjobb?

Det är aldrig försent! Vi hade en sista ansökningsdag den 28 februari. Nu har vi gått igenom nästan alla ansökningar och många sommarvikariat är tillsatta. Men det blir alltid några avhopp och därför kan det alltid vara lönt att höra av sig.Skicka in din ansökan till: jobb@mariebergmedia.se

Eva Sigemo, personalredaktör

Nästa fråga:

Tack för fantastiskt bra korsordstidning med variation både då det gäller innehåll och olika svårighetsgrader. Stort plus för ”Dubbelt upp” – alltid en utmaning! Men…
varför hänger inte tidningen ihop? Så gott som varenda vecka måste man tejpa fast sidorna för att få tidningen att hålla ihop. Går det inte att göra något åt detta?
GUNILLA LILJEGREN
SVAR DIREKT: I vintras fick vi flera reaktioner att korsordstidningen inte höll ihop. Under vintern ändrar pappersbruken sammansättningen i papper för att motverka kylans påverkan på papprets hållfasthet. Papper är alltid mer skört vid kyla. Vårvärmen kan alltså lösa problemet.Vi stödlimmar mittuppslaget i våra andra veckomagasin för att motverka att papperet trasas sönder av klamrarna. Men vi kan inte stödlimma mittuppslaget i korsordstidningen eftersom det in så fall inte går att fylla i korsordsrutorna.
Leif Ahl
produktionsavdelningen

Läsarfråga:

I tidningen har ni flera gånger skrivit att tipsexperten Eskil Hellberg flera gånger på kort tid fått in Bomben. Men det stod inget om hur stora system det var.
Hade jag råd att lägga ut så mycket pengar på insatsen, så skulle jag också få in Bomben lite då och då. I Expressen förra måndagen (16 april) fanns ett förslag på Bomben 1 (fotbollsallsvenskan) som kostar 1944 kronor, samt 729 kronor för Bomben 2 (NHL-hockey).
Måste råden från er tipsexpert vara så dyra? Jag skulle vilja läsa om Bomben-system som vanligt folk har råd med, högst 64 kronor, typ. Åtminstone ge ett billigare alternativ till de dyra system som nu finns i förslagen.
OLLE GUNNARSSON, Umeå
SVAR DIREKT: Hej Olle! Det varierar förstås en hel del hur mycket folk spelar för, men det går ju att ha Eskils system som en hjälp och välja ut guldkornen om man tycker systemen är för dyra.
Men vi tittar just nu på en variant där han även gör ett mindre system till läsarna, så håll utkik.
Mattias Eriksson,
Biträdande sportchef

Expressens pantrar kom nyligen på studiebesök. Så kallas de Expressenmedarbetare som gått i pension. De äldsta i gruppen slutade på 70-talet och var med redan på blytiden.
Vi gjorde en rundvandring i det stora kontorslandskap, som i panterögon såg ut precis som förr. Även om någon nostalgiskt mindes tillbaka till mörka rum och trånga korridorer när Expressen låg i Klarakvarteren.

Det pratades minnen.

Om getingen som skapades 1961 och tidningen med sting, om propellerplanen som förr distribuerade färska tidningar ut i landet och om t-tröjan där det stod att upplagan var 601 000.

Och det pratades om nyhetsjobb. Foto­grafen Jan Wirén berättade om bergstoppen som rasade ner i en damm, som i sin tur dränkte en hel by. Han bevakade den italienska naturkatastrofen tillsammans med Anders Ehnmark, som då var stationerad i Rom. Tusentals byinvånare omkom. Året var 1963 och nu är byn Longarone uppbyggd igen.

De flesta i panterklubben är fortfarande trogna läsare av sin gamla tidning. De har massor med åsikter om innehållet och vill ha fler konsumentartiklar, mer ”vad hände sen” och en ekonomikrönikör som skriver om plånboksfrågor. Allt detta ska vi försöka ordna.

Men vi behöver inte skaka liv i den sedan länge insomnade bilagan ”Grå ­Pantern”.
”Den var bra på sin tid men sådan specialläsning behövs inte längre”. Ett beslut härmed klubbat av pantrarna.

Reportrar följer rättegången via videoskärmar. Foto: OLLE SPORRONG

Läsarfråga publicerad i Expressen och GT lördagen 21 april:
Jag har läst dina direktrapporter på expressen.se från rättegången i
Oslo. Hur går det till när man sitter och skriver in på sajten, hinner
reportern få med allt och hur orkar man med ett sådant uppdrag?
  MIKAEL WENGER

SVAR DIREKT: Hej! På Expressen.se använder vi ett speciellt
publiceringsverktyg, Coveritlive, när vi rapporterar om saker direkt. Det är en
nätbaserad tjänst som gör det smidigt att uppdatera minut för minut vad som
händer och den fungerar utmärkt i samband med rättegångar som den mot Anders
Behring Breivik.

Just den här förhandlingen är unik eftersom det som avhandlas
i rättssalen ofta är ofattbart tungt att höra om och läsa, och självklart tar
det på krafterna att rapportera om det i fem dagar i sträck.

Själva arbetsinsatsen som sådan, att skriva konstant i åtta, nio timmar i sträck tar
ju också en del på orken, det är det ingen tvekan om. Jag hinner absolut inte
rapportera allt. I stället försöker jag göra en journalistisk värdering av det
som sägs och görs, och utifrån den få med det viktigaste. Men ambitionen är att
få med det mesta, vilket innebär nya inlägg mer eller mindre varje minut.

OSCAR JULANDER, reporter på Expressen.se och gt.se