”Varför får man teckna i en rättsal under pågående förhandlingar men inte fotografera? ” Den frågan kommer från Expressenläsare Stig Östlund i Sundsvall som undrar om det är en gammal tradition eller vad det är fråga om.

Ja, man kan nästan kalla det tradition. Det handlar inte om lagstiftning utan mer om gammal hävd.
Vi får gå tillbaka till den tid då pressfotograferna använde magnesiumblixtar som ibland exploderade och sköt i väg glassplitter. Det störde ordningen och rättens ordförande förbjöd fotografer att närvara.

Nu tillämpas förbudet trots att tekniken tagit stora kliv framåt. Men fotoförbud under rättegångar är ingen självklarhet.
Det märks inte minst på bilder och tv-inslag från Breivik-rättegången i Norge.
I Sverige får man fotografera in genom en öppen dörr till rättegångssalen och sådana bilder har vi publicerat från rättegången mot Peter Mangs i Malmö.
I vissa delstater i USA direktsänds rättegångar i tv. Internationellt är reglerna är olika.

När vi pratar om de gamla magnesiumblixtarna bjuder Expressens bildchef Per Kagrell på en anekdot:
”På 30-talet blev en kunglighet från Nederländerna (bör ha varit prins Henrik) trött på splitter som yrde från pressfotograferna och tillät inga fler bilder. Men då framhöll en av fotograferna att lamporna kom från hemlandet Holland (Philips-lampor). Och det gav prinsen inget annat val än att tillåta fortsatt fotografering.”

Läsarna undrar om man kan skriva 9/11 lika gärna som 11/9 som datum för terrordåden i New York? Här är senaste exemplet: en rubrik på Expressen.se i går:

När ni skriver om datumet för terrordåden i USA 2001 ser jag allt oftare den amerikanska varianten 9/11 – som i vår del av världen betyder 9 november. I går när ni på er sajt skrev om Donna Summers död och att hon skyllde sin cancer på terrorattacken så skrev ni åter 9/11 i rubriken. Hur kommer det sig?

PER ANDERSSON
SVAR DIREKT: Ja, här måste man hålla isär begreppen – och skriva på svenska förstås. Att tänka sig att läsaren tolkar 9/11 som ”nine eleven” (som det läses ut i USA) är nog för mycket begärt. Våra skrivregler säger självklart att vi ska skriva ut datumet som ”11 september” – allt annat är slarv av oss.
Vi ska inte använda snedstreck alls vid datumangivelser, inte ens på svenska.
LOTTA CRAMNE, språkvårdare

Vad ska vi skriva tycker ni? Kungen och Silvia, som nästan alla säger och som vi ofta skriver på Expressen. Eller kungen och drottningen? Eller ska  vi vara helt formella och skriva kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia?

Drottning Silvia

FRÅGA EXPRESSEN

När ni skriver om vår underbara drottning så kallar ni henne nästa alltid bara för förnamnet. Kungaparet kallas oftast för kungen och Silvia. Varför skriver ni inte kungen och drottningen?

SIV PERSSON i Östersund

SVAR DIREKT: Sedan länge har det varit så att i folkmun kallas vårt kungapar för kungen och Silvia. Ofta uttalat med värme och närhet, inte förringande. Så har det varit sedan det sedan förlovningen på 70-talet fram till nu. Därför skulle det kännas konstigt att inte få skriva kungen och Silvia utan att alltid tvingas vara formella. Det utesluter inte att vi i officiella sammanhang som till exempel när vi visar bordsplaceringar vid högtidliga tillställningar skriver ut både titel och namn.

Expressens hovreporter Johan Lindwall säger så här:

- Ibland skriver jag kungen och Silvia, ibland kungen och drottningen. Men när jag möter kungaparet tilltalar jag alltid drottningen med titeln för att visa respekt för ämbetet, precis på samma sätt som jag visar respekt för ämbetet när jag möter Fredrik Reinfeldt och tilltalar honom med statsministern och inte Fredrik.

Läsarfråga:
Just nu pågår Beach Boys 50 – jubileums­turnén – världen över, där mer än 70 städer besöks, bland annat Göteborg den 29 juli. Den svenskättade popgruppen har varit USA:s ledande i över 50 år. Märkligt nog saknas artiklar om gruppen nästan helt i Expressen. En annan Göteborgsbesökare i år, Bruce Springsteen, får däremot närmare 20 helsidor i tidningen i år. Varför får vi Beach Boys-fans som mest en futtig notis i tidningen? Finns det ingen journalist som kan skriva om musiken från USA:s västkust?
GERTH EKENGREN
SVAR DIREKT: Hej – kul att du precis som jag gillar Beach Boys. Och synd du missade vår långläsning om mästerverket ”Smile” i vintras (se faksimilen här intill). Vad jag kan erinra mig var vi enda rikstidning som uppmärksammade den utgivningen så omfattande. Men hur bra man än tycker att ”Pet sounds” och ”Smile” må vara så är inte Beach boys lika stora som de en gång var. Åtminstone inte i Sverige. Självklart kommer vi att recensera deras spelning på Trädgårdsföreningen i Göteborg i sommar, och om vi på vägen dit får tillfälle att intervjua Brian Wilson eller vem som helst i bandet kommer vi knappast att tacka nej.
KAI-ANDERS NILSSON, nöjeschef

EXPRESSEN 11 november 2012

Här kommer några läsarfrågor om kvällstidningarnas förväxlingsbarhet, en språkfråga och om vad Ingesson egentligen hade att göra med att ett mord som hade hänt i Ödeshög:

Varför är Expressen och Aftonbladet­ ofta så lika på förstasidan och löpsedel?
Ett exempel var i gårdagens tidning när båda tidningarna på första­sidan skrev om ”Bossen”, Bruce Springsteen. Expressen skrev ”Bra, bättre, bossen” och gav fyra getingar­. Aftonbladet skrev ”Bossen brinner” och fyra plus. Samma bild i båda tidningarna. Varför gör ni likadant?
Mette Bjerstedt, studerande i Växjö
SVAR DIREKT: Hej Mette. Jag håller med dig om att just de ”puffar” i Expressen och Aftonbladet, det vill säga de rutor på förstasidan där det ”puffas” för en artikel inne i tidningen, var väldigt lika i går.
Nu är det inte alltid så men när det händer finns nog flera förklaringar. Att göra en kvällstidnings förstasida är ett hantverk och man lär sig ungefär samma knep för att få fram budskapen. Här ville båda förstasidesredigerarna (krångligt ord, men det är yrkestiteln) skapa ett positivt budskap eftersom respektive recensent var nöjd.
På en liten yta ska man berätta ganska mycket. Då lyfte båda redigerarna fram det goda betyget, det är fyra getingar och fyra plustecken. Båda har valt allitteration, man låter rubrikorden börja på samma bokstav. Och så är det förstås bilden, båda tidningarna har valt samma bild från bildbyrån AFP.
Så kort sagt: hantverket på båda tidningarna råkade sammanfalla lite extra den här dagen.
LEIF KASVI, editionschef

***

Vi får många mejl som handlar om språkfrågor som de och dem, var och vart och syftningsfel med sin i stället för hennes/hans. De flesta hamnar aldrig i bloggen men här kommer ett exempel på att det också handlar om språkförflyttning;

Varför skiljer ni inte mellan de och dem?
Jag läser er tidning och är tacksam om jag får gehör för min fråga. Hur kan det komma sig att ni inte vet att prepositioner som åt, med, för, genom med flera styr objektets form?
När jag läser rubriken: ”För de som fick leva blev livet aldrig mer detsamma” reagerar jag över att ni skriver ”de” i stället för ”dem” och att ni gör fel i en rubrik, som är skriven med stora bokstäver.

ANN-MARI BEHRMAN, Uppsala
SVAR DIREKT: Hej, Ann-Mari! Mitt språköra reagerar som ditt. Så fick jag också lära mig i skolan (eller av min mamma svenskläraren som var snabb att rätta mig om jag skrev fel).
När en reporter eller redigerare (de senare skriver rubrikerna) rådfrågar mig om de eller dem följer jag helst de ”gamla” reglerna – därför att minst antal läsare då reagerar negativt.
Rent generellt har dock de/dem-reglerna mjukats upp. Språkrådet anser att i ”de som”-satser som är objekt eller står efter preposition är valet fritt mellan de och dem.

LOTTA CRAMNE, språkvårdare

***

Och näste läsare undrar över lördagens förstasida:

Läser nästan dagligen Expressen och då med den skepsis man som kvällstidningsläsare måste ha i utrustningen. Jag överser med det mesta, men tycker det var ett absolut bottennapp när Ni skrev om mordet på Klas Ingessons granne, uppenbarligen bosatt 11 km (!) från dennes bostad.

Innebär det att ett mord i exempelvis Bromma för ett säljande löpsedel kan rubriceras som mord på kungaparets granne?

Med vänlig hälsning

Göran Tjäder

SVAR: Ja, man kan diskutera vad en granne som inte bevittnat mordet har för betydelse i rapporteringen. Anledningen att vi gör så här är att vi alltid försöker sätta saker i ett sammanhang. Vi vill hitta personer som kan berätta. Och gärna personer som läsarna känner till. 11 kilometer är långt i staden men inte lika långt på landet. Om detta hade hänt i Bromma hade vi också på samma sätt försökt hitta vänner eller grannar. men kanske inte kungen.

Men eftersom du som trogen läsare reagerar och tycker detta är ett bottennapp så får vi självklart fundera över hur relevant denna rubrik var.

***

Utöver allt detta vill en läsare att jag letar igenom arkiverade tidningar från 1954 för att leta efter en dramatisk händelse som berör läsarens släktingar. Det skulle vara roligt att hinna göra. Det är intressant att bläddra i gamla tidningar. Men förmodligen måste jag på grund av tidsbrist hänvisa läsaren till Kungliga biblioteket där Sveriges alla tidningar finns arkiverade.

***

Vi har studiebesök från Linnéuniversitet i Växjö. De tre studenterna Mette Bjerstedt, Mickaela Borg och Felicia Månthén läser media och kommunikation och genomför ett fältarbete om organisationers ledarskap och kommunikation. De intervjuar chefer och medarbetare på Expressen och gör en analys.

I en stor del av landet körs kvällstidningarna ut i gemensam tidningsbil. I maj genomförde vi gemensam distribution även i södra och västra Sverige. Vi spar mil, pengar och miljöpåverkan.

Men distributionen tar längre tid och det reagerar många läsare över.

”För mig i Hässleholm har det hittills bara inneburit frustration. Tidningarna kommer omkring två timmar senare till ”min” affär och alltför ofta kommer bara Kvällsposten. Men jag vill läsa Expressen”, skriver Bengt-Arne Andersson.
Jerry Andersson rapporterar att i en affär i Tun i Lidköpingstrakten kommer inga kvällstidningar överhuvudtaget.

Så kan det inte fortsätta. Vår produktionschef Björn Hollertz beklagar bekymmer med både uteblivna tidningar och senareläggning:
- Tillsammans med distributionsföretaget går vi igenom inkörningsproblemen och Expressen når nu alla försäljningsställen. Men senareläggningen av vissa tidningsrundor kan vi inte påverka, säger han.

Nu lite beröm.

Kerstin, som förlorade man och son när Estonia förliste, ringde för att tacka för Dokument/ Torsdag om misstankarna att det smugglades vapen i stor skala med färjan.
- Fortsätt att bevaka, jag har skrivit 389 brev till myndigheterna, men får inga svar, säger Kerstin.
Anders Rockström får avsluta veckans spalt:
”Som trogen Expressenläsare har jag nu fått en ny favorit: Arne Lapidus och hans Dokument. Underhållande, underbara och uppskattade. Jag älskar denna helsida där han går på djupet kring intressanta händelser.”

Varför skriver ni inte om våldet i Syrien?
Jag kan inte finna något om terroristdådet i Syrien i er tidning. Vad är orsaken ?
LELLE T
I gårdagens tidning rapporterade vi i korthet om de förödande bilbomberna i Damaskus. Men man kan som läsare inte räkna med att vi dagligen skriver om Syrien i Expressen.

Vi tycker själva att utlandsbevakningen blir bäst när vi har ett journalistteam på plats. Just nu har vi reportern Diamant Salihu och fotografen Stefan Söderström i Aten där de möter människor och beskriver följderna av att det nynazistiska partiet valts in i parlamentet. De berättade i gårdagens tidning om familjen Alshahami som flytt från kriget i Syrien och som illegala flyktingar i Aten nu lever i rädsla för grekiska nynazister. Genom att komma nära människorna kan vi berätta om följderna av valet i Grekland och kriget i Syrien.
I dag kan du som läsare följa med vår reporter Niklas Orrenius till ett litet kontor i Dakar, där senegaleser som lärt sig svenska hanterar färdtjänsten i Knislinge. I nästa vecka hoppas vi på samma sätt genom närvaro i Kairo berätta om valet i Egypten.
MAGNUS ALSELIND, editionschef

Vi har fått många läsarreaktioner på ”Bästa och sämsta tandläkarna för plånboken”.

Varför är inte alla tandläkare med?

Varför är inte alla orter med.

Expressen medicinreporter Anna Bäsén svarar.
Jag läste i början på maj en lista med de bästa och sämsta tandläkarna för plånboken. I undersökningen finns inte Lerum i Västra Götaland med. Ni har med betydligt mindre orter som ligger mycket längre från Göteborg. Men varför gillar ni inte Lerum?
BO THÖRNBLOM, Gråbo
SVAR DIREKT: Hej Bo. Tandläkarna får sätta vilket pris de vill på sina tjänster. Och ska man göra större behandlingar kan priserna mellan olika tandläkare skilja med flera tusenlappar. Här finns alltså stora pengar att spara för oss patienter.

Vi försöker få tag på alla tandläkare och har ringt majoriteten av dem. Men det är tyvärr så att många privattandläkare mörkar sina priser. Dessa svarar inte på frågor om priser när vi ringer och mejlar. Detta trots att vi patienter har rätt att få både skriftlig och muntlig information om priset före ingreppet. Därmed är det en del mindre orter i landet som faller bort ur prisjämförelsen.

Det finns tyvärr inget öppet kvalitetsregister i dag där man som patient kan jämföra olika tandläkares resultat och det är svårt att jämföra priserna. Därför kommer Expressen att fortsätta granska tandvården. Och all heder åt de tandläkare som är öppna med sin prissättning och är med på tidningens lista. De tandläkare som inte står med på listan men vill vara med är hjärtligt välkomna att mejla mig på: anna.basen@expressen.se.
ANNA BÄSÉN, medicinreporter

Tittarna röstar på Camilla Henemark och Tobias Karlsson. Foto: Olle Sporrong

Let’s Dance ikväll. En läsare har fått nog av skriverierna:

Varför skrivs det så mycket om Camilla ­Henemark?

Så märkvärdig är hon väl inte.

BERIT K

SVAR DIREKT: Camilla Henemark har en fantastisk historia – hon nådde toppen, rasade mot botten och kämpade sig tillbaka igen. Beundransvärt. ”Let’s dance” tittare tycks anse det samma. Flera gånger har tittarna räddat kvar henne i tävlingen med sina röster trots att hon fått låga poäng av juryn.

KAI-ANDERS NILSSON, nöjeschef

Läsarfråga om prioriteringarna på sportsidorna:

Varför prioriterar ni fotbollsallsvenskan så lågt? Man får verkligen leta långt ner i lådor­na för att hitta något överhuvudtaget. Det skrivs mycket om ishockey (i maj), och mycket om engelska och italienska ligorna. Mycket mer än allsvenskan.

TORE BENGTSSON.

SVAR DIREKT: Du har rätt, för tillfället handlar väldigt mycket om hockey-VM på ­hemmaplan. Intresset för mästerskapet är stort. TV4:s sändningar lockar till miljontittning och vi märker på vår sportsajt att VM-artiklar läses mest av allt.
I engelska ligan är toppstriden mellan ­Manchester United och Manchester City minst sagt rafflande. Så var även fallet med italienska ligan fram till söndagens avgörande, där det blev klart att Zlatan och Milan förlorade ­mästartiteln till Juventus.
Därför har antalet sidor om allsvenskan minskat en aning de senaste två veckorna. Orsaken finner du alltså i mina föregående rader. Våra prioriteringar styrs av det rådande intresset. Hetaste matcherna, hetaste turneringarna tilldelas störst plats i tidningen.
DANIEL BERGLUND, tf sportchef