Nicklas Fornell tog snöbilden till höger och messade till 71717

En läsarfråga:
Jag tog en bild på snöovädret som jag skickade in till Expressens läsarbilder. Nu har den blivit publicerad och jag undrar hur mycket man få betalt för en läsarbild?
NICKLAS FORNELL
SVAR DIREKT: Hej Nicklas! Kul att du var på alerten och skickade din fina bild till oss.  Viktigt är att bilderna kommer in till oss så snabbt som möjligt. Nyhetsbilder är färskvara och vi vill gärna visa bra nyhetsbilder så snart som möjligt på vår webb, www.expressen.se. Vad det gäller papperstidningen är det också viktigt med snabbheten, vi har lämningstider till tryckerierna att hålla i nattimmarna.
Alla publicerade nyhetsbilder från våra läsare ersätts enligt de prislistor som används av svenska dagstidningar. Dessutom deltar alla insända läsarbilder
i uttagningen av Månadens Läsarbild, som belönas med 7171 kronor . Chansen finns också att vinna Årets Läsarbild i Expressen, hela 71 717kronor.
Så fortsätt att skicka in om du tar någon bra nyhetsbild. Men också en ovanligt bra vardagsbild, som du skulle vilja dela med dig till en stor läsekrets. MMS:a  71717 eller mejla: 71717@expressen.se .
PER KAGRELL, bildchef

”Nu kommer snökanonen” rapporterade vi på förstasidan i onsdagstidningen och det fick bland annat Expressenläsaren Gunilla Ottosson att höra av sig: ”Jag förstår ord som Sibirienkyla och ryssvinter, men varför hittar ni på ord som snökanon?”
Jag sa att Expressen letar efter nya ord för att göra vädret både begripligt och intressant samtidigt som vi är korrekta. Men det är faktiskt SMHI själva som använder begreppet snökanon. Och de har ändå ett mer vetenskapligt perspektiv.
Detta är SMHI:s definition: ”Snökanon är de täta snöbyar som kan uppstå när mycket kall luft strömmar ut över öppet vatten  i Östersjön. De är vanligast längs kuststräckan från Hälsingland ner till Uppland samt mellan Västervik och Mönsterås. Snökanonerna kan medföra mycket stora snö-mängder. I december 1998 kom det till ex-empel en och halv meter snö i och kring Gävle.”
Ingrid Sjösten ifrågasätter en rubrik  i tisdagstidningen: ”Skräckbjörnen sköts efter ny attack”.
- När ni använder ett sådant ord blir människor onödigt rädda för björnar. Björnen blev väckt  i sitt ide av jägaren. Det var inte björnens fel. Den försvarade sig. Då är det bättre att ni skriver skräckjägare, säger Ingrid.
Den attackerade jägaren befinner sig fortfarande på sjukhus och han hälsar till Ingrid och andra läsare: ”Svartmåla inte jägarkåren, vi är faktiskt djurvänner.”

Ur Expressen fredagen 27 januari 2012

Flera läsare har den senaste tiden undrat hur man egentligen skriver Stefan Löfvens efternamn. Ska det vara en accent eller inte. Här kommer en av frågorna och svaret:

Jag trodde att Socialdemokraternas nye partiledare heter Löfvén. Men namnet skrivs hela tiden utan accent. Är det så att ingen journalist orkar att sätta dit en accent längre?

BIRGITTA ARVIDSSON, Linköping
SVAR DIREKT: Hej Birgitta, vi orkar skriva hur många accenter som helst. Men det svåra är att veta var accenten ska sitta eller inte sitta. Särskilt denna accent som Stefan Löfven kallar för flugskiten över e.
I en intervju med nättidningen E24 berättar Stefan Löfven om sitt efternamn. En historia som börjar med uppväxten som fosterbarn:
- Hemma kallade alla mig för Löfvén i efternamn och jag skrev det också så.
När han i 20-årsåldern träffade sin biologiska mamma och bror första gången berättade de att resten av familjen kallade sig Löfven.
- Så jag vände mig till Skattemyndigheten för att ta bort accenten. Men det gick inte. Då hade jag fått byta namn helt och hållet.
Själv skriver han Löfven, men säger Löfvén. Och ”flugskiten” är kvar i de offentliga registren.

Expressens förstasida 29 januari 2012

Läsarfråga:
Jag läste om det ”svenska mördarparet som förlovar sig” i söndagstidningen. Jag tycker det är dålig journalistik att i detalj beskriva vad dessa individer utfört mot sina offer. Och vilket allmänintresse finns i att de nu förlovat sig? Har de blivit några slags ”idoler” eller vad är meningen?
I mitt tycke är det för lite skriverier om brottsoffren för mycket om de kriminella.

LARS SALMONSSON, Järfälla
SVAR DIREKT: Hej Lars! Expressen är inte ute efter att glorifiera eller göra dessa två personer till ”idoler”. Båda dömdes för brott, där det strängaste straffet är livstids fängelse. Eftersom båda bedömdes vara allvarligt psykiskt störda blev påföljden i stället sluten rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Med Expressens artikel har vi kunnat påvisa vad ”sluten”-vården innebär för dessa två. Båda kan använda dator, mobiltelefon och träna på gym. Isakin Jonsson liknar vården vid förvaring och berättar att han träffar och samtalar med läkare en gång i veckan. Det tycker vi är en verklighet som ska belysas. Nu uppmärksammas Expressens intervju med paret av medier i hela världen.

MAGNUS HELLBERG, rättsreporter

En läsarfråga:
Forskning har visat att medier i USA och Storbritannien är partiska till förmån för Israel. Jag och många med mig anser att så är fallet även i Sverige. Det är mycket sällan man kan läsa seriös kritik av Israel i svenska medier.
Efter att ha läst in mig på frågan känner  jag stor oro inför EU:s och Sveriges tystnad när Israel bryter mot internationella lagar, mot FN och mot mänskliga rättigheter.
Jag uppmanar alla journalister att friska upp kunskaperna och läsa ”Gaza in Crisis” av den israeliske historikern Ilan Pappé och Noam Chomsky. Skarpt, kunnigt och insiktsfullt! Är Expressen partisk när det gäller  Mellanöstern?

LARS FOLCKE, psykolog

SVAR DIREKT: Expressens ledarsida har anklagats både för att vara pro-israelisk och pro-palestinsk. Det ser vi som ett gott betyg. Visserligen behöver en ledarsida inte vara opartisk – det är ju vår uppgift att bilda opinion – men vi känner ett starkt engagemang för båda sidor i denna konflikt. Vi är stenhårda i vår kritik av Israels bosättningsexpansion på ockuperat område, men försvarar samtidigt det judiska folkets rätt till en egen stat inom säkra och erkända gränser. Expressen har dessutom en lång  historia av att motarbeta alla tecken på antisemitism, varhelst de virvlar upp.
I dagsläget är det utan tvekan Israels extrema högerregering som utgör det största hindret för en rättvis tvåstatslösning. Den uppfattningen framförs med jämna mellanrum på vår ledarsida.

ANNA DAHLBERG, politisk redaktör

Zlatan firar Inters Scudetto, serieseger

FRÅGA EXPRESSEN

Det tilltagande bruket av s-plural i svenskan är en styggelse. I en sportkrönika skriver ni om de båda ”scudettos” som Ibrahimovic  erövrade med Juventus och blev fråntagen.
På italienska heter det scudetti i flertal.
Vad ska det då heta på svenska?
Så lika väl som vi talar om arpeggion, tempon, adagion etc borde det rimligen heta  scudetton.

PETER HACKMAN

SVAR DIREKT: Hej, Peter. Ja, det är helt korrekt att italienskan påbjuder ett ”i” som plural-ändelse här, liksom i spagetti, som alltså är en pluralform av italienskans spaghetto.
En ”scudetto” är en medaljong, eller en liten sköld. Här står det för seger i italienska fotbollsligan.
Förutom dina exempel från musikens värld finns också det omdiskuterade paparazzo/paparazzi där många använder pluralformen i tron att det är ursprungsordet. Det är alltså inte korrekt att skriva en paparazzi, utan det bör heta en paparazzo i singular och paparazzi eller paparazzoer (SAOL) i plural.
Eftersom scudetto är ett begrepp som inte satt sig i allmänspråket (än) finns en osäkerhet hur det ska skrivas på svenska. Oftast försöker vi kanske helst undvika pluralskrivningar, hellre formulerar vi om. Framtiden får utvisa om pluralrekommendationen kommer att bli scudetti, scudetton eller scudettoer.

LOTTA CRAMNE, Expressens språkvårdare

En Expressenläsare som varit med från starten, Lennart Ekman, minns hur det var förr:
”När jag var grabb på 40-talet och Expressen var en ny tidning, sprang jag vid 18-tiden på söndagarna ner till kiosken och köpte tidningen, som då hade bandyresultaten från samma dag. Det kallar jag kvällstidning.”
Lennart Ekman tycker att vi ska döpa om oss till förmiddagstidning.
Javisst, numera är målet är att Expressen nå alla försäljningsställen senast klockan tio på förmiddagen.

Jag svarar ändå att vi i branschen tycker att kvällstidningsjournalistik är en genre och inte ett klockslag. Vi väljer ut stora, gärna egna nyheter i stället för att redovisa allt. Blandar stort med smått och högt med lågt.

Tidningen trycks på småtimmarna, flera timmar senare än morgontidningarna och får därmed med fler sena nyheter från natten. Som förra fredagen när vi vid 23-tiden fick Håkan Juholts kallelse till presskonferens dagen efter. Då kunde vi i lördagstidningen få med fullmatade sidor om S-ledarens avgång. Det hade morgontidningarna inte en chans att få med.

Vi hinner också få in sena sportresultat, bland annat från NHL i Nordamerika.
Nu är Lennart Ekman och jag är överens om att förmiddagstidning låter lite trist. Men dygnetrunt- tidning kanske? På webben uppdaterar vi nyheter 24 timmar om dygnet årets alla dagar.

Läsarfråga: Varför skriver ni Sibirienkyla när det är vanlig vinter?

När nyhetskanalerna på tv visar sina väderprognoser brukar man sammanfatta att det blir lite över eller under det normala när det gäller temperatur eller nederbörd. Varför blir samma väderprognos i Expressen döpt till ”Sibirien-kyla” med uppgifter om minus 35 grader? I går syftade Expressen på den kallaste platsen i vårt avlånga land, Kvikkjokk i norra Norrland. Sam- tidigt visar ni en väderprognos med helt normala väderleksförhållande ort för ort i resten av landet.

PER WENNBERG, SKÄRHOLMEN
SVAR DIREKT: Hej Per och tack för ditt mejl. Anledningen till att vi kallade det för ”Sibirien-kyla” på förstasidan är för att de kalla vindarna, enligt SMHI, kom från just Sibirien.
Vi arbetar idag mycket med lokallöp över hela landet och har ibland lokallöp på vädret. Dock har vi inte samma möjlighet att variera förstasidan.
Martin Eriksson, tf Nattchef

FRÅGA EXPRESSEN
Under bevakningen av Socialdemokraterna tycker jag att tidningen ägnar sig åt personförföljelse.
Det är ju så att de intressen Expressens ägare har gynnas av en alliansregering. Ni skriver aldrig något elakt om alliansen. Jag ifrågasätter era arbetsmetoder.
JJONS
SVAR DIREKT: Nej, ägarna har inget inflytande över tidningens nyhetsförmedling eller ställningstaganden på ledarsidan. Under Expressens 67-åriga historia har Socialdemokraterna lett regeringen under 56 år, och det har ju gått bra för Expressen och Bonniers ändå så jag tycker antydningen om vinklad rapportering blir konstig. Påståendet om att vi inte granskar alliansen stämmer inte heller, exempelvis har flera ministrar och statsekretere har ju bevakats intensivt och några lämnat sina uppdrag.
THOMAS MATTSSON, ansvarig utgivare

En läsarfråga:
Jag debatterar aktivt på Lotta Grönings blogg och har på sistone råkat ut för att mina inlägg stryks.
Eftersom jag anser att jag inte bryter mot några regler skulle jag vilja veta följande: kan en mot-debattör flagga godtyckligt och få inlägg borttagna?
Annars brukar det ju vara så att en moderator går igenom inläggen och de som inte bryter mot lagen eller tidningens debattregler släpps igenom för publicering.

MONICA V
SVAR DIREKT: Alla läsare kan sätta en flagga för kommentarer som de anser bryta mot reglerna. Men dessa flaggade inlägg tas inte bort med automatik, verkligen inte. Flaggade inlägg läses och kontroll­eras precis på samma sätt av som övriga kommentarer. Andra läsare kan alltså inte påverka om dina inlägg tas bort eller inte.
Vi sorterar bort kommentarer som innehåller personangrepp eller olagliga yttranden som kränker andra människor. Kommentarerna ska handla om ämnet i artikeln och inte vara ”off topic”. Alla inlägg förhandsmodereras innan de läggs ut på Expressen.se.

ANDERS GYLLÉN, Interaktiv säkerhet