Paul Auster.

SJÄLVBIOGRAFI
PAUL AUSTER | Winter journal | Henry Holt (USA), Faber and Faber (UK)

 
The invention of solitude (Att uppfinna ensamheten) heter Paul Austers debutbok från 1982, en själens självbiografi av den då 35-årige författaren. 30 år senare ger han ut Winter journal, en kroppens självbiografi som ett slags pendang till debutboken. Han kallar den lite pretentiöst för ”a phenomenology of breathing” (andningens fenomenologi).
Vintern 2011 sitter Auster i sitt och Siri Hustvedts hus i Brooklyn och läser i sin åldrande kropps ärr och defekter av det liv som blev hans på gott och ont. Han minns sjukdomar och olyckshändelser som så när kunde ha kostat honom och hans nära anhöriga livet. Han beskriver alla de drygt tjugo bostäder han uppehållit sig i till dags dato, däribland de olika rum i Paris där han levde i fem år som ung. Han snabbspolar sig igenom alla ungdomsförälskelser och uppehåller sig något längre vid det första äktenskapet och det andra, nu 30-åriga äktenskapet med Siri Hustvedt.

 
Uppslaget till denna kroppens självbiografi är originellare än den berättelse den utmynnar i – författarliv tenderar ju att framstå som föga dramatiska. Om det problematiska förhållandet till fadern hade en central roll i Att uppfinna ensamheten kommer vi i Winter journal modern närmast. Lika plötsligt som fadern gick bort 1979 (i sin nya flickväns armar), lika oväntat dör modern i sömnen 2002. Sonens till en början tillbakahållna tårar vid dödsbudet utlöser ett par dagar senare en attack av panikångest.
Austers mor- och farföräldrar var alla invandrade judar från Östeuropa, men varken etnicitet eller religion är frågor som han borrar djupare i. Vilket väl är i sin ordning i en kroppens biografi som ju enligt sakens natur uppehåller sig mest vid skalet och utanverket.
Boken har fått både ris och ros av anglosaxiska kritiker. Själv finner jag den sympatisk och rättfram, men knappast något att hetsa upp sig över, inte ens över det faktum att unge Auster köpte sig kärlek för pengar i Paris. För vad ska man säga om en prostituerad som citerar Baudelaire?