Andreas Gursky. Pyongjang I, 2007

Jag kan inte riktigt släppa det här med den negativa konsten som Johan Wennström ondgör sig över i senaste Neo. Eller rättare sagt, jag börjar leta efter konst som är positiv och kommer att tänka på den tyske konstnären Andreas Gursky. Han har i trettio år dokumenterat och gestaltat vår senkapitalistiska tid i blanka fotografier i jätteformat, det har handlat om råvarubörsen i Hongkong, lågprisbutiker i USA eller depåstopp under formel 1-lopp. I all sin konkreta och exakta saklighet blir de färgsprakande abstrakta.

Här ovan är ett exempel från för några år sedan. Det visar massor av människor på en idrottsstadion som glatt håller upp färgade papper för att forma vackra blommönster. På gräsplanen har andra, dansande människor i olika praktfullt färgglada dräkter frusits i ögonblicket i sin koreografi och i mitten ser man jordgloben, som symboliserar enhet och fred på jorden tror jag (i en annan bild i serien formar människorna vita duvor med sina färgade papper).

Är inte detta om något en bild av ett positivt laddat allkonstverk? Kom gärna med fler förslag på positiv konst!