GÖTEBORG
Näst sist i tabellen.
Nya skador. Ny förlust.
Jo, det är tungt att vara fotbollsspelare i Gais.
Det är tungt att vara gaisare.
Men det är nio omgångar kvar. Med kommande matcher finns det chans till att få poäng och med poäng kommer hopp
Jo, jag vet. Det ser hopplöst ut.
Så känner Gais spelare, som hänger med huvudet efter ytterligare en förlust.
Så känner nya tränaren Jan Mak, som ser ut som en ledsen hund efter att återigen fått stryk.
Så känner Gais-klacken, som kroknade efter Kalmars 2–0-mål.
Men låt mig gjuta lite hopp i en dyster situation.
Kika på tabellerna här intill.
Visst, det är ett gäng bottennoteringar. Men tittar man noga så finns det ett mönster, som kan väcka tro, hopp och liv i ett stukat lag.
2009 höll laget näsan ovanför kvalstrecket efter 21 omgångar. Men på de sista nio matcherna tog laget 15 poäng och kom på säker mark.
2010 var det kanske inte riktigt lika roligt. Efter 21 omgångar hade Gais 25 poäng och låg på en hyfsad niondeplats och skuggade Häcken och IFK Göteborg. En mindre lyckad höst gav bara ytterligare sju poäng. Men det räckte åtminstone till att undvika kvalstrecket.
Nu ska man aldrig stirra sig blind på statistik. Men samtidigt är det siffror som kan värma ett fruset och förtvivlat hjärta.
Tar dessutom Gais med sig spelet mot AIK, som inte såg så illa ut. Och framför allt första halvtimmen mot Kalmar, som var vass och kreativ. Ja, då går det att kanske att skaka av sig det där gruset som smugit in sig i maskineriet.
Nej, Jan Mak är ingen trollgubbe. Han är metodisk och vrider och vänder på alternativen, så gott det nu går.
Men det gjorde Alexander Axén också.
Gais har varit skadedrabbat under säsongen. Dessvärre fortsätter laget att vara det – nu senast Fredrik Lundgren. Det och taskig ekonomi skapar inga bra förutsättningar att vinna.
Ändå finns där en känsla på plan, som är tydlig. Att laget kan och vill. Att spelarna kan vända på det här. En inställning som laget ska fylla tankarna med inte bara 30 minuter, som mot Kalmar, utan ytterligare 60 minuter.

Jo, det finns mer näring att hämta. Innan matchen läste Gais presschef Anders Björklund upp ett öppet brev – från Henri Sillanpää, målvakten som lånats ut till Tromsö.
I brevet stod bland annat att läsa:
”Om det känns jobbigt att vara gaisare så kan ni tänka tillbaka på känslan från den 17 oktober 2011. Tänker ni 1–0 så känns det förmodligen ännu bättre. Jag har aldrig upplevt någonting lika stort inom fotbollen. Tänk tillbaka på stämningen den kvällen. Det är underbart att vara gaisare! Då som nu.”
Visst. En annan tid. Ett annat år. Och en seger mot Blåvitt. Men en känsla väl värd att bevara när laget som mest behöver den.

Innan matchen saknades Gais-klacken på sin ordinarieplats. Istället testade supportrarna långsidan, mittemot avbytarbänkarna. Ett engångstest den här säsongen, som kan bli varaktigt. Oavsett i vilken division laget spelar.