Det blev en barstol. En röd en, inhandlad på Bolagret, en sprillans ny
butik i hörnet Västra Hamngatan/Vallgatan. Stolen blev en tron och
melodin gick hem, även om jag spelade som en kratta. Men värden,
festföremålet, 50-åringen, what ever, släpade fram huset elpiano till
verandan och kopplade in oss på ungarnas orkesters förstärkare. Så det
hördes.
”Såsom kungen på sin tron/En väldigt speciell person/Det är din dag idag/det är din dag idag” löd refrängen – åtminstone texten.
Kalaset blev kalas.
Jag fick beröm för min skjorta, den modsrandiga (röd, vit, blå) Duffer
of St George. Till det bar jag mina vita G-star, work wear, som väl
egentligen ska föreställa målbyxor, den lejongula mockajackan från
Tiger, mockaskor (Rizzla) och, fånigt snobbigt kanske, Calvin
Cline-kallingar och sockar – vitt, of course.
Fick också beröm för sången.
När jag cyklade hem regnade det och värden, festföremålet, 50-åringen,
what ever, jo, min vän, fixade fram en regnjacka så mockajackan
skyddades.
Jag sov gott och var måttlig bakrusig. Men så hade jag tankat med vatten sedan efter midnatt.