PSG utklassade Bastia med 4–0 och visar att man kan vinna två matcher i veckan – med två väldigt olika startelvor. Men utan Zlatan Ibrahimovic klarar man sig inte. Det blev extremt tydligt i kväll. Svensken spelade helt enkelt strålande. Och han har hittat en ny bästa kompis på planen – tidigare ovännen Nene.
En munsbit. Det skulle lilla Bastia bli i PSG:s stora käftar. Klasskillnaden var tydlig i försnacket inför mötet. När PSG spelade ut Kiev med 4–1 i tisdags satt alla Bastia-spelarna framför tv:n.
– Det här var första gången jag såg en blivande motståndare spela Champions League-match tisdagen före, sa Bastias lagkapten Yannik Cahuzak, som såg fram emot att möta det nya, stjärnfyllda PSG.
– Det är en krigsmaskin. De har en imponerande armada. Men det är väldigt roligt att ställas mot dem. Aldrig i mitt liv trodde jag att jag skulle få möta sådana spelare.
I Paris räknade nog de flesta fans med en enkel seger och intresserade sig mer för vilka superstjärnor som tränare Carlo Ancelotti skulle tvingas peta. Skulle Mamadou Sakho eller Alex få chansen som mittback, skulle Christophe Jallet petas av nyförvärvet Gregory Van der Wiel till vänster och allra viktigast – vilka skulle få leka med Zlatan Ibrahimovic i anfallet?
Det blev till slut något av ett b-lag som fick kliva in på lilla Stade Armand-Cesari, vackert belägen med höga berg i bakgrunden. Ljudet var öronbedövande från de 16 000 blåvita supportrarna när de Van der Wiel och Sakho tog plats i backlinjen och Nene tog Pastores roll som spelfördelare i anfallet.
Matchen började med två farliga hörnor från Bastia och publiken, som fick tidig skrällvittring, kastade ännu mer toalettpapper över läktarna och skrek ännu högre.
Efter fem minuter kom sedan kallduschen för hemmafansen. Nenes frispark från vänster gick ut till Zlatan på högerkanten, där han av någon konstig anledning fick stå omarkerad. Svensken slog in en behärskad bredsida till Jérémy Ménez, som slog in 1–0. Vad som hänt med den gamle målsumparen Ménez är oklart. Nu har han gjort mål i två matcher i rad.
Och vad som hände med Bastias försvar är ännu mer oklart. Kollektiv mental kollaps, kanske.
Sylvain Armand, PSG:s vänsterback som ersatte Maxwell, kan se kantig ut men spelade väldigt stabilt och fick till flera precisa inlägg. Till skillnad från Maxwell har också Armand en fysik som gör att han vinner de flesta nickdueller.
Zlatan gick som vanligt ner och mötte många bollar och det märktes tydligt att hans oväntade rörelser stressade hemmalagets fembackslinje. Men med två eller tre försvarare mot sig hade ”Ibra” svårt att skapa något riktigt farligt på egen hand.
Wahbi Kazri var ett av Bastias farligaste vapen. Vänsteryttern drev förbi PSG-backarna enkelt flera gånger och sköt ett farligt skott utifrån i den 10:e minuten. Kazri hade också en farlig frispark i den 30:e minuten. Bollen hade suttit läckert i krysset – om inte Salvatore Sirigu hade gjort en läcker tv-räddning.
Bastia-spelarna var mer tända, mer aggressiva och kom först i många dueller. Problemet var bara att de saknade den individuella skickligheten. De missade passningar, missförstod varandra och klantade bort chanser. Anfallaren Anthony Modeste missade mycket när han spelade för Bordeaux och han visade att osäkerheten finns kvar i de avgörande lägena. Hade han bara vågat mer hade han nått bollen med huvudet – fri med Salvatore Sirigu.
Bastia hade länge kommandot och tryckte på för kvittering. Men i slutet tog Paris skicklighet över.
Verratti och Zlatan hade ett vackert väggspel, som slutade med en yttersida från italienaren till en löpande Zlatan. I duellen som följde kom i vanlig ordning Ibrahimovic först till bollen. Hans lätta lyftning hittade retfullt förbi Macedo Novaes i Bastia-målet.
Men i stället för att jubla för 2–0 såg Zlatan ut att skrika på sina medspelare. Om jag inte läppläste fel skrek han ”Allez, allez!!!” (kom igen!) och såg riktigt förbannad ut. Och man kan förstå honom. Trots PSG:s två mål hade spelet inte alls fungerat. Bastia kunde med sitt brutala spel stoppa stjärnorna. I slutet av halvleken lyckades man också riktigt bra i med planen att provocera sina motståndare. Zlatan tappade humöret totalt och drog på sig en varning efter ett bråk med högerbacken Gael Angoula.
I den andra halvleken fortsatte det tuffa spelet och spelarna såg ut att tävla i vem som kunde ha armbågarna högst i närkamperna.
När Mamadou Sakho ramlade i en närkamp regnade det in föremål på planen. Och när PSG:s högerback Gregory Van der Wiel fick en tveksam varning hamnade Paris-tränaren Carlo Ancelotti i en livlig dispyt med Bastias Jérôme Rothen. RMC:s radioreporter, som stod vid sidlinjen, vägrade återge okvädesorden som växlades. På den nivån låg det. Zlatan Ibrahimovic fick ta emot en hel del fula efterslängar och publiken blev allt mer uppretad när han låg kvar på planen i smärta.
När Zlatan är arg spelar han som bäst, brukar han själv säga. Inte så konstigt då att han låg bakom flera av de farligaste chanserna för Paris under den andra halvleken. Hans framspelningar och fina samarbete med Nene borde ha förvaltats bättre, till exempel missade Clément Chantôme ett öppet läge efter en Zlatan-pass.
Inte långt senare hittade svensken Nene för femtielfte gången. Brassen hittade i sin tur snabbe Blaise Matuidi, som hittade 3–0-målet. Matchen var avgjord.
I slutet av matchen fortsatte det fina samarbetet mellan Nene och Zlatan – duon som bråkade på träning för bara ett par veckor sedan. Nu var det just deras snabba tankar och fina teknik som skapade farligheter för PSG. I den 89:e minuten lurade ”Ibra” Bastia-försvaret att försöka sig på en offside-fälla och Nene slog en vacker långboll. Det slutade med en att Zlatan var fri med Novaes och retfullt enkelt placerade in förnedrande 4–0.
Nu har PSG gjort åtta mål på två matcher. Det måste anses som godkänt.
Bastia-spelarna sprang mest, visade mest hjärta och är värda en medalj för sitt disciplinerade spel. Ändå var de chanslösa. De saknade spetskvalitet, något som man ofta måste betala dyra pengar för. Ikväll vann spetskvaliteten med 4–0. Det var inte det minsta oväntat.
***
Montpellier-tränaren René Girard var arg när programmet för helgens ligaomgång bestämdes. PSG-stjärnorna fick en dags vila mer än hans egna spelare. Efter matchen mot Saint-Etienne i går, där Montpellier tog ledningen men kroknade i andra halvlek och släppte in kvitteringen, var han om möjlig ännu mer förbannad.
– Det är skandal. Det är ett ett stort rättviseproblem! Vi spelade ju faktiskt mot Arsenal, inte mot Pink Floyd från Kiev! Trots det fick vi spela före de andra …
Pink Floyd från Kiev. Undrar vad Girard skulle ha kallat AIK efter senaste Europa League-floppen. Basshunter från Solna?
