Jag träffade Percy Barnevik för en lång intervju i Göteborg på onsdagen. Han började med att förhöra mig om jag läst boken och konstaterade att han normalt inte pratar med kvällstidningar, men han tinade snabbt upp och drog över den uppgjorda intervjutiden rejält.
Barnevik brinner just nu för sitt arbete att lyfta världens fattiga genom hjälp till självhjälp.
Här följer reportaget från tidningen som kryddats med lite extramaterial som inte fick plats i tidningen.
GÖTEBORG. Percy Barnevik slår inte av på takten trots cancer och hjärtoperationer – han lovar att dö med stövlarna på.
För han ska lyfta en miljard människor ur fattigdom.
I en lång Expressenintervju berättar han varför hans barn måste acceptera att han skänker bort deras arv, hur det är att inte flyga privatplan längre och gör klart att han fått nog av Peter Wallenberg.
Percy Barnevik har gjort succé med sina memoarer ”Jag vill förändra världen”. Efter att hans pensionsavtal i ABB avslöjats försvann han i princip från den svenska offentligheten i närmare tio år men nu är han tillbaka för att berätta om sitt mål att lyfta den miljard av världens befolkning som lever i fattigdom.
Hans donation på 300 miljoner kronor – mer än den omtalade pensionen – blev grundplåten till en offensiv med mikrolån från hjälporganisationen Hand in Hand.
- Efter återbetalningen av en del av pensionen hade jag kvar 250 miljoner men det gick åt på fem-sex år, säger han.
Men om du inte betalat tillbaka en del av pensionen hade mer pengar gått till Hand in Hand?
- Vi diskuterar inte det nu. Jag är så trött på det. Jag sitter inte och blickar tillbaka. Pengarna räckte till att få upp Hand in Hand.
Har dina barn förlikats med att du ger bort så här mycket?
- Absolut. De har varit nere och tittat på det här. Min inställning är inte att man ska göda barn med jättelika arv så att de inte behöver jobba. De skaffar sig sina yrken, tar ansvar och lite arv blir det väl också.
I boken är du mycket öppenhjärtig med dina sjukdomar, aggressiv cancer och hjärtoperationer. Hur mår du nu?
- Jag är ju ganska pigg som du ser, men jag har ett väldigt högt blodtryck och haft lite olika sjukdomar.
- Jag fick ett mycket konstigt råd från en präst som läst boken och tyckte att jag skulle byta hjärta. Jag tyckte det var konstigt, men han förklarade då att eftersom jag jobbat så länge i näringslivet så får du ett mammonhjärta, ett stenhjärta. Nu tyckte prästen att jag skulle få ett kristet, och friskt, hjärta.
I lokaltidningen VLT i Västerås står det på förstasidan i dag att du ska dö med stövlarna på.
- Jaja, journalister skriver, men med det menar jag att jag är inte en sån som slutar med att vara aktiv när det som jag kan göra är så betydelsefullt. Det hade varit annat om jag samlat frimärken, eller böcker för den delen.
Hur har det varit att ställa om från att flyga privatplan som storföretagsledare och nu leva ett något mer spartanskt liv i Indien?
- Jag levde inte lyxigt förr. Privatplan var inte lyx, det var för att ta sig snabbt mellan olika platser. Det är klart att jag hade chaufförer och folk som skötte allt, men det var inget lyxliv. Det var hårt arbete. Därför är det ingen svår omställning för mig att bo i ett rätt enkelt hus i England. Jag har ingen lyxbil, jag har en Saab som jag gillar att köra.
Hur mycket böcker har du kvar i din boksamling?
- Jag har sålt en del och stoppat in pengarna i Hand in Hand, men jag har kvar fem hyllkilometer i Uddevalla. Jag rör mig inte med meter… Det är ju som ett stadsbibliotek. En normal människa skaffar inte 120 000 böcker som tar 1300 år att läsa och jag har knappt börjat läsa dem.
- Men du vet, jag är en extrem person. Jag var extrem i kappsegling, extrem i mina företag. Störst i världen med Sandvik, Asea… Högst pension. Och i biståndet handlar det inte om tusental, det handlar om miljoner.
Efter att Hand in Hand nu etablerats på allvar på olika kontinenter jobbar nu Barnevik hårt för att övertyga politiker världen över att satsa mer bistånd på hjälp till självhjälp.
Hans mål är att lyfta en miljard människor ur fattigdom och det kräver att 250 miljoner jobb skapas mikrolån i fattiga länder, enligt Barneviks kalkyl. Tio miljoner av jobben vill han skapa inom Hand in Hand, där han själv är styrelseordförande, men han ägnar sig också åt lobbying för att andra ska lösa resten. Under senare tid har han träffat de amerikanska presidenterna Obama, Clinton och Tysklands vicekansler.
- Det är mer lobbying nu för mig eftersom Hand in Hand rullar på. Det viktiga försäljningsargumentet är Hand in Hand eftersom vi lyckats, inte att jag pratar, även om jag har förtroende i världen för det som jag gjort i 40 år i storföretag. De vet att jag inte är någon såndär fantast eller teoretiker.
- Det viktiga är att vi kan peka på Afghanistan. Till och med där har vi i Hand in Hand fått ut kvinnor som startar företag.
Hur ser framtiden ut för Hand in Hand?
- Vi går nu in i Sri Lanka och Kambodja, vi är inne i Zimbabwe. Vi går in i Guatemala. Men jag vill inte växa för många länder. Vi ska inte finnas i 30-40 länder i Afrika. Det handlar om att sprida modellen och då räcker det med tio länder i olika delar av Afrika.
- Hittills har 80 procent av donationerna kommit från näringslivet, om man bortser från min egen donation. Men nu ser de stora statliga biståndsgivarna vad det här betyder och vad vi har uppnått och det öppnar nya möjligheter.
Hur ser du på den svenska givarkulturen bland förmögna människor i Sverige kontra utlandet?
- Den typen av människor ger mycket mer i Amerika, men vi har fått starkt stöd från Rausingfamiljen, vi har fått starkt stöd från Jochnickfamiljen (Oriflame), Hennes & Mauritz har stött oss och många fler.
Har din gamle vän Kamprad bidragit?
- Inte just till oss, men jag tror vi kommer få därifrån också.
I Afghanistan har du till och med fått med USA:s ex-försvarsminister Donald Rumsfeld som givare. Blir inte det ett problem med tanke på hans rykte?
- Pengar är pengar. När han gav pengarna var han välrenommerad som försvarsminister och att han ville stötta hjälparbetet i Afghanistan kan ingen ha något att invända mot.
Hand in Hand ger nästan uteslutande mikrokrediter till kvinnor på grund av dåliga erfarenheter av att män ofta spenderar pengarna på alkohol. Finns det ingen chans att få männen att sluta supa?
- Du kan inte förändra miljoner människor. Men vi har kurser om alkoholens förbannelse. Vi ger inte upp. Vi satsar inte på kvinnor av ideologiska skäl. Det är helt enkelt för att de gör jobbet. 99,8 procent av kvinnorna betalar tillbaka mikrolånen. 80 procent av alla företag är kvar efter fyra år.
- Vi vill också få in barnen i skolan och när kvinnan får in lite mer pengar går det till barnen.
En del av uppmärksamheten kring Barnevikboken, där författaren skänker intkterna till Hand in Hand, har handlat om hans uppgörelse med Peter Wallenberg som godkände hans pension i ABB men gömde sig när avslöjandet kom.
- Peter Wallenberg pratar vi inte om nu. Det har varit tillräckligt om honom. Jag har inte pratat med honom efter att boken kom.
FAKTA – Barneviks matematik
En miljard människor ska lyftas ur fattigdom.
Det kräver 250 miljoner nya jobb, enligt Barnevik.
Tio miljoner av jobben ska hans eget Hand in Hand skapa genom att hjälpa fattiga att starta företag med hjälp av mikrolån.
Att skapa ett nytt jobb kostar 1 400 kronor för Hand in Hand.
Hand in Hand finns nu i Indien, Afghanistan, Brasilien, Namibia, Swaziland, Kenya och Zimbabwe och startar snart hjälp till självhjälpverksamhet i Guatemala, Sri Lanka och Kambodja.
Under de senaste sex åren har 470 000 företag startats inom ramen för Hand in Hand.
