Riksbankschefen Stefan Ingves, som tidigare skrämt bolånetagare med en hökaktig räntepolitik, har mjuknat.
I torsdagens tal i finansutskottet öppnade han för sänkt ränta.
Räntehöken Stefan Ingves talade under torsdagsförmiddagen i riksdagens finansutskott och hans tidigare tuffa attityd till räntan har nu mjuknat betydligt. Tidigare varsel om höjd ränta har nu ersatts av en betydligt mjukare linje som även understryks av protokollet från det senaste räntemötet som blev offentligt i går. Protokollet vittnade också att ytterligare en av hökarna mjuknat och öppnade för sänkt ränta istället för höjningar.
Tidigare i år har Stefan Ingves tonat ned den ekonomiska krisen i omvärlden men nu verkar han se mörkare på krisen. I talet i dag konstaterade Ingves:
Sedan i somras har utvecklingen på de finansiella marknaderna varit dramatisk. Börser- na har fallit kraftigt. Oron på de finansiella marknaderna har också bidragit till fallande långräntor i Sverige, euroområdet och USA. Hur hänger detta ihop? Jo, i oroliga tider flyr placerare riskfyllda placeringar som aktier och söker sig i stället till säkra tillgångar som statsobligationer i länder med låg kreditrisk. Då stiger priset på obligationerna och räntorna sjunker.
Utvecklingen i USA är i likhet med den i Irland ett resultat av en överhettad bostads- marknad, kraftigt fallande bostadspriser och strukturella problem i samband med detta. Den amerikanska ekonomin var på många sätt finanskrisens ”epicentrum.” Det finns flera problem som behöver hanteras.
Apropå räntan konstaterade Ingves:
Vår prognos för reporäntan innebär oförändrad ränta till en bit in på nästa år och en fortsatt expansiv penningpolitik – räntan är låg i ett historiskt perspektiv. Detta bidrar till att inflationen successivt normaliseras. Efter hand behöver räntan höjas för att inflationen ska hamna kring målet, och för att resursutnyttjandet ska stabiliseras.
Eftersom läget är mycket osäkert kan utvecklingen dock bli en annan än den vi räknar med. Vi ser två huvudsakliga risker i dagsläget.
För det första förutsätter vår prognos att skuldkrisen i Europa kan hanteras så att de akuta problemen löses. Det finns en risk för att problemen fortgår, och att skuldkrisen i Europa fördjupas, vilket kan leda till en svagare utveckling i omvärlden och Sverige. I så fall måste penningpolitiken i Sverige bli mer expansiv (sänkt ränta, red anm) för att mildra effekterna av den fördjupade krisen. Omvänt finns en möjlighet att man kommer fram till politiska över- enskommelser ganska snart och att den finansiella oron bedarrar snabbare än vi räknat med. Detta kan leda till att utvecklingen i omvärlden och Sverige blir starkare än beräknat, och räntan behöver då inte vara lika låg.
För det andra har utfallen för inflationen i omvärlden varit överraskande höga den sen- aste tiden, trots sjunkande råvarupriser och försvagad konjunktur. Det finns därför risk för en omvärldsutveckling karaktäriserad av ekonomisk stagnation och hög inflation, så kallad stagflation. Centralbankerna i omvärlden kan då komma att ställas inför svåra avvägningsproblem. Risken för att man försvagar konjunkturläget ytterligare minskar möjligheterna att höja räntan för att bekämpa inflationen, vilket kan resultera i fortsatt hög inflation. Sammantaget finns därför en risk för att inflationen i omvärlden inte fall- ler tillbaka i den omfattning vi räknat med. Via högre importpriser leder det till högre inflation även i Sverige. Därmed krävs en högre reporänta för att hålla inflationen kring målet.
