http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=lordagsgast_sas_vd_rickard_gustafson&videoid=2201045&utm_medium=sharing&utm_source=facebook&utm_campaign=tv4play.se

Vår förre VD, Mats Jansson, satt i morgonsoffan på sin tid och gjorde ett unikt uttalande där han presenterade sin personal som ”dyr och ineffektiv” i skilda ordalag.

Det var unikt, genom att vanligtvis kan en VD vara kritisk till sin personal internt, men brukar också hålla det internt. Utåt försvarar normalt en VD sin personal, inte kastar skit på dem. Dessutom gjorde han det genom att dölja vissa sanningar som antal arbetsdagar (han jämförde ett bolag som jobbar 5 dagar och har 4 ledigt med oss som har 5/3, samt påstod att vi tjänade mer. Dessutom säljer det jämförda bolaget och vi inte heller samma produkt.

Skulle jag fått chans att kontra skulle jag säga att en LOT (Polskt flygbolag) har en VD med betydligt lägre ersättning, liksom det bolags VD man jämför oss med. Men jag vet å andra sidan att om man ska jämföra måste man jämföra bolag i samma länder och/eller bolag med samma omsättning eller produkt.

Det Rickard här gör är således helt motsatt, han svarar på vad som skiljer mentaliteterna åt, han har fakta om strejker, han visar på vad som skiljer oss positivt från andra och tar hål på myter om gammal flygplansflotta.

Han har ett svårt arbete, och mycket av det ligger framför honom. Vi kommer inte gilla alla strategier. Det kan till och med vara så att yrket som kabinanställd inte kommer vara ett livsyrke i framtiden, för att en människas kropp helt enkelt inte håller för det. Det är sorgligt för att en del av yrkets kvalitet ligger i erfarenheten av situationerna. Att servera kaffe kan i stort sett alla friska vuxna människor i det här landet göra, det är allt det andra, det som ni läser om här i bloggen de senaste 6 åren som också inträffar, som gör att inte alla passar för yrket.

I takt med att rynkorna blir fler blir jag helt klart en bättre och bättre flygvärdinna. (det är inte rynkornas förtjänst dock;) ). Jag har varit med om de flesta situationer som hjärtinfarkt, svimningar, epilepsi, överförfriskade och/eller våldsamma personer, flygrädda, preparation för nödlandning, bombhot eller vad det nu kan vara. (Allt det nämnda har jag varit igenom…)

Därför är det synd om flygplan i framtiden bara ska bemannas av lågavlönade studenter eller pensionärer som vill ha nåt att göra när andan faller på, några turer i månaden för att upprätthålla certifikatet men utan rutin.

Men det är min personliga åsikt, och inte ens min fråga att kunna påverka. Det är Rickard och hans arbetskamrater som ska knäcka den nöten!

Rickard ger ett riktigt bra intryck i den här intervjun, och han har förstått att har man personalen med sig, så finns det en oerhörd kraft och vilja internt att vilja bidra att göra SAS så bra som det finns potential att vara!

(Han nämnde också bemötandet, hörde ni? Min baby!