Tåget borrar sig förbi villor och hyreshus. Vi lämnar Katrineholm efter oss som ett blåmärke. De flesta sover. Folk super på helgerna i det här landet. Jag sitter vaken efter en utsökt laxsallad och kan konstatera att Italien verkligen fick gå på max för att till sist vinna borta mot Armenien i VM-kvalet.
Armenien är, som de flesta andra sämre länder nu för tiden, betydligt mycket bättre än vi tror. Deras fysik och löpstyrka är i klass med många andra länders och det är den dem lever på.
1-3 blev det till slut, tack vare en fantastisk straff av Pirlo, en underbar språngnick av De Rossi och något senare hittade den gode Daniele sin lagkamrat Osvaldo som säkerställde seger till 3-1.
Jag tror inte Zeman gråtet, inte ens blod, men jag hoppas han sg sina tidigare ratade adepter fullständigt briljera i landskampen mot Armenien. Motolivio var också riktigt bra, likso Buffon och återvändande Crescio.
Det såg framför allt bra mycket bättre ut senast ch det lär behövs. På tisdag väntar Danmark hemma som kryssat sig fram under två matcher och nog skulle må mer än bra av en seger.
Själv sitter jag på ett tåg mot Göteborg att tävla i På Spåret.
