Det plågsamt att läsa vad som händer politiskt i Rom och i andra städer i Italien just nu.
Företrädare för Berlusconis högerparti har slösat miljoner i skattepengar på galna fester där deltagarna klädde ut sig till svin, drack champagne och åt åstron. Skandalen går djupt och ser ut att kostat fattiga skattebetalare fler miljoner kronor. Detta i ett land där en politiker i Rom tjänar motsvarande 170000 kronor. Detta i ett land som redan innan hyser några av världens mest politikerföraktande medborgare.
Detta av en rörelse som slog sig bröstet som den enda kraft som kunde stå emot maktens arrogans och korruption.
Jo, tjena.
Folk är inte förbannade längre. De blir bara ledsna, uppgivna. Många jag talat med vill bara flytta nu. De orkar inte leva i allt skitsnack. Så de drar. Italien dräners på begåvning.
Inte bara inom fotbollen.
Just nu sitter jag på ett kvällståg mt Göteborg. Bokmässan drar igång i morgon och jag har lovat bort mig till några punkter.
Idag fick jag en fin recension i DN och det har aldrig hänt mig förut. Det var omtumlande. Det bar framförallt en skön känsla att DN på varje punkt som föranledde mig att skriva boken, ger mig rätt. Det känns bra.
Jag har lyckats hitta en fulstream för Roma-Sampdoria senare.
