Landslag är en märklig organism. Som supporter är landslagen sammanhållande lag över tid. Samtidigt ändras bilden, laget hela tiden. Trots att ett landslag i fotboll känns som en stabil, fast punkt flyter allting hela tiden.
Allting är i rörelse, som Lundell döpte sin bok till.
Jag utgår iskallt ifrån att Erik och Sveriges Del Piero, Marcus Allbäck har koll på Guidettis skadeläge. Eller kanske att City krånglat?
Nej, svenske doktorn Leif S träffade Guidetti igår och fick beskedet at han inte kunde spela EM.
Nu får han vänta på VM 2014 och där möta Giueseppi Rossi och andra av morgondagens fotbollsstjärnor.
Vi är många som verkligen ville se Guidetti spela EM i sommar. Det svider som efter en snuskig helg på Kompaniet.
Han är redo nu, John G men missar.
Inget val alls att göra för Erik H alltså.
Det blev Rosenberg eftersom Guidetti inte kan vara med.
Och helt klart är att Elmanders skada verkar mindre allvarlig än vad som tidigare befarats.
En väldigt trygg, svensk, skön, ospännande trupp av den gode Erik H. Räcker detta lag? Ja, detta lag kan byggas på och ledas av Zlatan och vinna detta. Kul med Hysen. Annars inga större överraskningar.
Inge Gudetti, ingen Ekdal, men väl en Rosenberg.
Ovh Hyse´n.
Det finns liksom inget större svängrum eller utrymme för överraskningar när det handlar om svensk landslagsfotboll. Lever man i en värld utan duvor är det svårt för Erik H att trolla fram en ur hatten. Det dräller inte av sälsynta bollgenier direkt.
Det är väldigt lite tryffel över svensk landslagsfotboll. Mer av trygghet. Det går inte att rusa blinda in i skogen och plocka åt sig av godsakerna. Man får duka upp med det man har.
Nu är laget lite anonymt, väldigt svenskt, fysiskt, taktiskt, kollektiv.
Bra alltså.
Det är trots allt med sådana egenskaper som Sverige byggt sina starkaste landslag genom åren.
Nu har pulsen stigit något och det lär dröja en bit in i juli innan den långsamt återgår till vanlig mänsklig nivå igen.
